Kinesiska aktier har tagit ordentligt med stryk i år. Samlingsindexet CSI 300 – som rymmer de 300 största bolagen på Shanghai- och Shenzhenbörsen – har rasat drygt 22 procent i lokal valuta under 2022. Räknat i dollar är läget ännu dystrare, CSI 300 har då gått sämre än MSCI:s bredare tillväxtmarknadsindex med ett kursfall på 29 procent.
Det finns ett antal skäl till varför den kinesiska aktiemarknaden surnat till, enligt Nick Payne, investeringschef för tillväxtmarknader på kapitalförvaltningsjätten Jupiter.
En anledning är Kinas nolltoleransprincip mot coronaviruset, krisen i landets fastighetssektor en annan. Den kinesiska regimen införde tidigt hårda restriktioner för att motverka smittspridning, något som lett till omfattande nedstängningar. I fastighetsbranschen skapade nya regleringar en likviditetskris, vilket fått dominoeffekter och orsakat problem i andra delar av ekonomin, förklarar Nick Payne.
Marknaden stannade upp eftersom bostadsutvecklare inte kunde ta nya lån för att färdigställa sina projekt, sälja dem vidare och påbörja nya. Missnöjda kunder i halvfärdiga bostäder har i sin tur vägrat att betala på sina bolån.
– Det här har naturligtvis haft en negativ påverkan på den ekonomiska tillväxten och sänkt förtroendet bland konsumenter och företag, säger Nick Payne.
Men sedan bottennoteringen i slutet av oktober har börserna stått för en kraftig återhämtning och putsat till årets alltjämt svaga kursfacit. Fonder med inriktning på den kinesiska aktiemarknaden är också den senaste månadens största vinnare (se tabell längre ned).
Uppgången bygger på förhoppningar om att regimen ska ändra kurs, både i frågan om coronarestriktioner och situationen i fastighetssektorn, enligt investeringschefen.
– Det som hänt är att regeringen medgett att det finns problem i fastighetssektorn och vidtagit åtgärder för att lösa likviditetskrisen genom att uppmana bankerna att ge ut lån till kreditvärdiga bolag, säger Nick Payne, och fortsätter:
– När det gäller hanteringen av coronaviruset har man presenterat ett åtgärdsprogram, där bland annat vaccinationskampanjer är en del. Det här betyder inte att restriktionerna kommer att hävas över en natt, men det signalerar en kursändring och att regimen insett att man inte kan fortsätta med nolltoleransprincipen för evigt.
Innebär det här att det är läge att börja investera på den kinesiska aktiemarknaden?
– Det finns åtminstone en grogrund för en fortsatt stark återhämtning. De värsta effekterna av nolltoleransprincipen är förbi och oron för att Kina skulle tappa kontrollen över situationen i fastighetssektorn är överspelad. Värderingarna har också pressats ned till extremt låga nivåer, i många stabila värdeaktier (“blue chip stocks”, reds. anm.) är de lägre än under finanskrisen 2008.
Han poängterar att MSCI:s Kina-index, som är prissatt i dollar, har rasat 52 procent sedan toppnoteringen i februari 2021.
Vart ser ni störst möjligheter framåt?
– I allt som är konsumentrelaterat. Kortsiktigt finns det potential för en stark återhämtning i konsumtionen när restriktionerna väl lättas upp. Det finns också strukturella trender som talar för det här segmentet. Kina kommer inte att kunna växa i samma historiska takt genom att fortsätta stimulera till byggande av exempelvis motorvägar, flygplatser och bostäder utan man måste bli en mer konsumtionsdriven ekonomi.
Regimens tidigare ingrepp i näringslivet med tillslag mot bolag inom landets utbildnings- och internetsektor har samtidigt naggat investerarnas förtroende i kanten. Det har gjort att kinesiska aktier belagts med en slags riskpremie, en lägre värdering i förhållande till jämförbara bolag på andra marknader.
– Det finns absolut en riskpremie, som innebär att investerare vill ha lägre vinstmultiplar som kompensation för osäkerheten kopplat till den kinesiska marknaden. Men jag skulle däremot karaktärisera det här som en risk på medellång- till lång sikt, säger Nick Payne, och fortsätter:
– I det kortsiktiga perspektivet, om vi blickar in i 2023, så kommer det faktum att världens näst största ekonomi öppnar upp vara det som styr utvecklingen. Samtidigt har Kina en låg inflation och myndigheterna diskuterar räntesänkningar för att stimulera ekonomin, vilket vi inte ser i särskilt många andra länder. Det gör den här marknaden intressant.
En annan faktor som tyngt den kinesiska aktiemarknaden är Kinas spända relation med USA. På den här punkten är utsikterna något blandade.
I den positiva vågskålen ligger att stormakternas presidenter, Joe Biden i USA och Xi Jinping i Kina, verkar ha försökt att tina upp förbindelserna när de möttes i samband med G7-ländernas sammanträde i Bali i november.
– Det mest intressanta var Joe Bidens uttalande efter mötet om att USA:s hållning i frågan om “ett Kina”, som involverar den infekterade Taiwan-frågan, inte förändrats. För några dagar sedan upprepade också Australiens premiärminister samma budskap. Jag tror att kineserna var rädda för att väst skulle uppmuntra Taiwan att utropa sig som självständigt, vilket är en röd linje för Kina, säger Nick Payne.
Beskedet har fått investerare att andas ut något och bidragit till uppgången på den kinesiska aktiemarknaden, fortsätter investeringschefen.
Samtidigt har USA infört sanktioner som förbjuder amerikanska företag att exportera teknik, mjukvara och utrustning rörande avancerade datorchip till Kina. Det finns heller inget som talar för att förbudet kommer att hävas efter mötet, enligt Nick Payne.
– För USA handlar det här om att försämra Kinas möjligheter att konkurrera. Samtidigt stärker det Kina i dess försök att bli mindre beroende av teknologi från väst, säger han.
Tabell: Bästa fonderna senaste månaden (fondens valuta). Källa: Morningstar
Fond | 1 månad (%) | I år (%) |
Carmignac Portfolio China New Economy (EUR) | 34,4 | −1,7 |
Vitruvius Greater China Equity (USD) | 32,7 | −6,7 |
State Street China Opportunities Equity (USD) | 26,1 | – |
UBS Equity China Opportunity (USD) | 25,6 | −13,7 |
Pictet-China Index (USD) | 24,8 | −13 |
Danske Invest China (SEK) | 24,7 | −14,8 |
UBS Equity All China (USD) | 24,3 | −17,3 |
Eurizon Equity China Smart Volatility (EUR) | 23,5 | −12,7 |
Nordea Kinafond (SEK) | 23,4 | −25,4 |
Matthews China Fund (USD) | 23,4 | −15,1 |