Det är Pensionsmyndigheten som beräknar inkomstindex som visar hur den genomsnittliga inkomsten utvecklas, men det är regeringen som fattar beslutet. Nu ökar inkomstindex med 4,1 procent, vilket får till följd att både inkomst- och tilläggspensionen ökar med 2,5 procent från och med den 1 januari 2022.
– Inkomst- och tilläggspensionen står för merparten av pensionärernas pensioner. Dessa pensioner utvecklas i takt med löntagarnas inkomster minus 1,6 procent: ett avdrag som finansierar det förskott som ligger i beräkningen av inkomstpensionen. Det är dock först i december då premiepensionens årsomräkning är klar som vi vet hela den allmänna pensionens utveckling, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.
Alla pensionärer får inte lika mycket, och det är bara de cirka 1,5 miljoner pensionärer som har inkomst- och tilläggspension, eller bara en av dessa, och som inte heller har varken garantipension eller bostadstillägg som får höjningen på 2,5 procent.
Ungefär 450.000 pensionärer som har garantipension får en mindre del av höjningen, mellan 15 och 2,5 procent. De cirka 240.000 pensionärer som har en låg, eller ingen inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg, får 1,5 procent i ökad allmän pension.
Pensionärer med premiepension får vänta på besked, då premiepensionen räknas om först i december, vilket påverkar den totala pensionen.
Garantipensionen påverkas också av prisbasbeloppet, som fastställts till 48.300 kr för 2022, vilket innebär en ökning med 1,5 procent. Inkomstbasbeloppet kommer också att öka, med 2.800 kr till 71.000 kr.