Ingves kräver bred bostadskommission

Publicerad 2014-01-03 08:16

Riksbankschef Stefan Ingves efterlyser en bred politisk kommission som vågar lägga fram kontroversiella förslag för att reformera den svenska bostadsmarknaden. 

Om inget görs åt bostadsmarknaden väntar stora bekymmer längre fram. Det säger han i en intervju med Dagens Nyheter på fredagen.

”Ytterst krävs det politiska beslut”, säger Stefan Ingves och föreslår en bruttolista med åtgärder av olika slag, alltifrån avdragen för låneräntor till kommunernas bygg- och planprocesser.

Enligt honom kan kommissionen liknas vid den politiska samling som skedde under finanskrisen på 1990-talet eller den som ledde till det nya pensionssystemet.

Enligt riksbankschefen skulle en bättre fungerande bostadsmarknad ta bort ett bekymmer som lägger börda på penningpolitiken.

Riksbankschefen anser att de svenska hushållens skulder ligger farligt högt. Ett genomsnittligt svenskt hushåll har en skuld motsvarande runt 170 procent av disponibel inkomst.

”Det får inte gå över 180 procent, utan bör under ett antal år sakta gå neråt. Annars får vi det jag kallar skulddominans, vilket betyder att den ekonomiska politiken helt måste inriktas på skuldproblemen och inte klarar att samtidigt ta itu med andra viktiga frågor”, säger Stefan Ingves.

Han framhåller att i Riksbankens prognos är skuldnivån på väg uppåt igen och går upp till 178 procent i slutet på 2016.

Om bostadspriserna i Sverige skulle börja falla leder det till minskad konsumtion och i sin tur lägre sysselsättning, vilket är ett mardrömsscenario som har inträffat i andra länder och lett till långvarig recession med hög arbetslöshet.

Därför måste Riksbanken ha ett längre tidsperspektiv än de treåriga prognosperioderna i inflationsrapporterna.

”Det ligger helt inom ramen för Riksbankens uppdrag i penningpolitiken att ta sådana hänsyn”, säger han.

Att Sverige hittills klarat sig relativt bra trots uppdriven skuldsättning ger inget skydd mot kommande bakslag, enligt riksbankschefen, som tillägger att svenska banker har tillgångar motsvarande fyra gånger hela Sveriges BNP och dessutom i stor utsträckning finansierar sig utomlands. Detta kan leda till att man där kan ha synpunkter på vår bolånemarknad.

”I slutänden är det de utländska placerarnas syn på oss som är avgörande. Den svenska bolånemarknaden har därmed blivit systemviktig”, säger Stefan Ingves och tillägger att om det uppstår allvarliga störningar så hamnar problemen till slut i Riksbankens knä.

Riksbanken måste därmed vara beredd att hantera frågan och har möjligheten att trycka pengar och har även en valutareserv, framhåller han.