Räntan Riksbanken ser framför sig ganska "måttliga" ränteuppgångar, men hur mycket räntan höjs avgörs i slutänden av inflationen. Det sade riksbankschef Stefan Ingves till journalister på tisdagen under en pressträff om Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.

”Vi ser inte att vi för närvarande är på väg in i en värld där vi går tillbaka till tidigare räntenivåer på säg runt 4 procent utan i någorlunda närtid är det någonstans runt 2 procent vi ser framför oss. Det är ganska måttliga nominella ränteökningar”, sade han.

I rapporten varnar Riksbanken för att riskerna mot den finansiella stabiliteten har ökat, med en högre inflation som leder till räntehöjningar världen över. Riksbanken pekar särskilt ut fastighetssektorn och hushållens skulder som områden som är sårbara för stigande räntor.

På Nyhetsbyrån Direkts fråga om i vilken mån Riksbanken i ett försämrat läge skulle kunna förhindra en eventuell värre kris genom att lägga om penningpolitiken i mer expansiv riktning igen svarade Stefan Ingves att det inte går att säga på förhand.

”Det beror på hur det ser ut på inflationssidan. Vårt primära mål är inflationen. Ju högre inflationstakt och ju mindre kontroll över inflationsförväntningarna desto högre ränta kommer vi att få. Det är så verkligheten ser ut med det mål vi har”, sade han.

Han tillade att en återgång till en inflation runt målet på 2 procent gör det lättare för alla.

”En hög inflation gör det dyrare för alla, det är negativt för samhället i vid mening”, sade han.

Samtidigt lade han till man får leva med att stigande räntor kan göra det dyrare att bo och att det i en marknadsekonomi finns tillfällen där bostadsprisökningar stannar av eller priserna sjunker.

”Det ter sig naturligt att göra ett sådant antagande när räntorna stiger”, sade Stefan Ingves.