Riksbanken Man kan säga att penningpolitiken nu mer tydligt går in i en ny fas, med lite mer fokus på inflationsutvecklingen. Det sade riksbankschefen Stefan Ingves vid det penningpolitiska mötet den 24 november, enligt protokollet från mötet.

Han noterade att räntebanan nu indikerar att reporäntan sakta börjar höjas i slutet av prognosperioden, även om det är ”oerhört svårt” att göra precisa prognoser så långt in i framtiden.

”Men det speglar en slags förväntan om normalitet, och att en reporänta på noll procent inte är normal på längre sikt”, sade Stefan Ingves.

Han tillade att det kan vara värt att notera att om reporäntan höjs under det fjärde kvartalet 2024 är reporäntan då över noll för första gången på 10 år.

”Räntan sänktes som bekant till noll i oktober 2014, var negativ från februari 2015 till december 2019, och har varit noll sedan dess”, sade Riksbankschefen.

Han noterade vidare att en viktig förutsättning för svensk penningpolitik är omvärldsutvecklingen, och Riksbankens antagande är att omvärldsinflationen endast tillfälligt är hög.

”Men skulle penningpolitiken i omvärlden bli mindre expansiv än vad som nu antas i utkastet till penningpolitisk rapport finns, enligt min mening, inga skäl att snabbt lägga om svensk penningpolitik”, påpekade Ingves.

”Med vår historia av låg svensk inflation behöver penningpolitiken fortsättningsvis vara fokuserad på att se till att inflationen varaktigt utvecklas i linje med inflationsmålet. Det sker med en kombination av nollränta och en stegvis och försiktig reduktion av våra balansräkningsåtgärder”, fortsatte han.

Beträffande osäkerheten i Riksbankens prognos sade Stefan Ingves vidare att de ekonomiska effekterna av pandemin numer är milda i Sverige och i andra ekonomier (mötet hölls den 24 november), och pandemin är därmed inte längre lika dominerande som källa till osäkerhet. Nu gäller osäkerheten bland annat inflationen i de stora ekonomierna.

”I vår prognos antar vi att den inflationsuppgång som skett i år inte är permanent. Men skulle till exempel långsiktiga inflationsförväntningar stiga kan den faktiska inflationen bita sig kvar på höga nivåer. Detta gäller kanske främst USA, där inflationsuppgången är mer bred än i till exempel euroområdet, och där omfattande finanspolitiska åtgärder haft stor effekt på efterfrågan”, sade han.

Beträffande inflationen i Sverige sade Riksbankschefen att en stor del av uppgången under det gångna året kan förklaras av snabbt stigande energipriser. Riksbankens prognos innebär att KPIF-inflationen väntas ligga kvar kring 3 procent under resten av året och första hälften av 2022, för att sedan falla under Riksbankens mål på 2 procent.

”Därefter, under 2023 och 2024 stiger inflationen åter till 2 procent i takt med att vi räknar med en fortsatt god ekonomisk utveckling. Vår prognos för KPIF-inflationen innebär med andra ord en rätt krokig bana, vilket beror på den mycket ojämna utvecklingen av energipriser”, sade Ingves.