Riksbanken Inflationen är för hög och skapar problem för hushållen och företagen och Riksbanken måste därför agera med penningpolitiken. Därför höjde de med 1 procentenhet i dag, och de tror att räntan behöver höjas mer det kommande halvåret. Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid en pressträff på tisdagen.

Inflationen är dagsläget cirka 9 procent, vilket är ”alldeles, alldeles för högt”. Det är däremot inget unikt för Sverige, utan det är en liknande inflationsutveckling i euroområdet, USA och Storbritannien.

Även utan energipriserna är inflationen för hög. Det är flera faktorer som ligger bakom. Efterfrågan steg snabbt efter pandemin och hann inte möta efterfrågan tillräckligt snabbt. När det började lösa sig något på den kanten har den ryska invasionen av Ukraina bidragit till högre energi- och livsmedelspriserna. Under stark efterfrågan har det gått att föra priserna vidare till konsumentledet. Ovanpå detta har vi haft problem på den europeiska energimarknaden.

”Om inflationen förblir hög under en lång tid skapar det en rad problem i ekonomin”, sade han.

Köpkraften minskar, vilket främst drabbar de med små marginaler. En hög och kraftigt varierande inflation skapar också osäkerhet, vilket påverkar företagens investeringar. Det är därför angeläget att vi tar oss ur detta läge som vi hamnat i.

Som liten öppen ekonomi kan vi i Sverige inte frigöra oss från räntesättningen på många olika håll i världen, och därför är det heller inte konstigt att räntan i Sverige också höjs.

Stefan Ingves konstaterade att i stort sett alla priser stiger snabbt i den svenska ekonomin, det gäller såväl livsmedel, varor som tjänster. Prisökningarna sker brett.

Prognoserna för inflationen har skrivits upp, även om det finns tecken på en viss avmattningen den senaste tiden. Osäkerheten är dock stor, och läget i den svenska ekonomin är fortfarande relativt starkt.

Högre ränta minskar risken för att inflationen biter sig fast, och det är viktigt att höja räntan för att värna inflationsmålet. Han upprepade samtidigt att räntebanan är en prognos och inget löfte.

Den höga inflationen medför högre kostnaderna, men kostnaderna för varaktigt hög inflation är än större, och genom att väga i dag mot imorgon, och höja mer nu, kan de få ned inflationen och inte behöva agera så mycket sedan.

Det är svårt att exakt säga hur lång tid det tar innan inflationen sjunker tillbaka ned mot målet.

Det finns allvarliga störningar på energimarknaden i Europa som ska hanteras. Vi ser ut att få höga elpriser, vilket i sig skapar osäkerhet för hushåll och företag. Åtgärder mot detta kan samtidigt påverka inflationen, det vill säga hur man kommer att gå tillväga för att kompensera för högra priser. Subventioner kan slå mot de faktiska KPI-utfallen, men det är för tidigt att säga hur det slår.

Det är uppenbart att vi tagit oss ur svackan från pandemin med råge, men tillväxten dämpas nu. Många hushåll ser dystert på framtiden, konsumtionen väntas bli lägre och bostadsinvesteringarna falla. Men vi går in i detta ur en stark position, arbetsmarknaden är stark men arbetslösheten väntas stiga. En lugnare utveckling i ekonomin bidrar till att inflationsutvecklingen blir lägre.

Han sade att vi har förflyttat oss från en situation där det såg ut som att inflationen varit omöjlig att få upp till ett läge med alltför hög inflation. Den stora osäkerheten gör att de får hantera läget från ”möte till möte”, och anpassa sig efter inflationsutvecklingen.