Inflationen Kronans växelkurs har inte varit någon särskilt viktig faktor för Riksbankens penningpolitik den senaste tiden. Det sade riksbankschefen Stefan Ingves inför riksdagens finansutskott på tisdagen.

Ingves konstaterade att i osäkra ekonomiska lägen så är det inte ovanligt att investerare söker sig till större valutor. Å andra sidan tyder prognoserna på att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas bättre än i många andra länder, i synnerhet i euroområdet, vilket talar för att kronan ska stärkas något framöver.

”Därför är vi ganska nöjda med kronan i dagsläget”, sade Stefan Ingves.

”Lika stora risker”

Det inte är så enkelt att säga om uppåt- eller nedåtriskerna mot inflationen är störst, de är ”ungefär lika stora” i dagsläget. Det sade vice riksbankschef Per Jansson i riksdagens finansutskott på tisdagen.

Han sade att skillnaderna för riskerna inte ligger i storleken utan är snarare kopplade till riskbilden för penningpolitiken.

Det som, enligt Per Jansson, talar för högre inflation än i Riksbankens huvudscenario är bland annat negativa effekter på utbudssidan, som att livskraftiga företag måste läggas ner.

Åldrande befolkning

En annan uppåtrisk är en åldrande befolkning som minskar personer i arbetsför ålder vilket kan driva upp löneökningar och därmed inflationen. Det globala sparandet kan också avta och ge ”en omvänd mekanism” som kan skapa en del inflationsimpulser. Det finns också frågetecken kring hållbarhet i offentliga finanser.

Den sista faktorn är stigande inflationsimpulser på grund av en återhämtning pådriven av en snabbt stigande efterfrågan av en mycket expansiv ekonomisk politik.

Risken med högre inflation

Per Jansson noterade att riskerna för en högre inflation har börjat diskuteras, kanske mest i USA, men även i Sverige.

Den stora skillnaden mellan USA och Sverige ligger på efterfrågesidan, enligt Per Jansson, som noterade att USA:s stimulanser är mycket större än de svenska, men ger också fler farhågor kring de offentliga finanserna.

En sådan hållbarhetsdiskussion finns inte i Sverige, där de offentliga finanserna är mycket starkare, enligt Jansson.

Finns fortsatta nedåtrisker

Per Jansson betonade samtidigt att det fortsatt finns nedåtrisker, som en fortsatt risk för bakslag i samband med smittspridning, kanske är vi inne i en tredje våg. Dessutom är inflationen fortsatt under målet och utsikterna mycket osäkra.

När det gäller uppåtriskerna finns det inte skäl att göra penningpolitiken mindre expansiv om inflationen skjuter över målet, enligt Jansson.

”Inflationen kan skjuta över målet minst ett år eller så innan jag ser skäl att strama åt”, sade han.

Han framhöll att om det uppstår allvarliga förtroendeproblem för inflationen tror han att Riksbanken måste använda reporäntevapnet.

”Spelrummet är inte jättestort utan i närheten av de -0,5 procent vi tidigare haft”, sade han och tillade att det inte handlar om ”deeply negative rate”, som amerikanerna talar om.