Evergrande Det är svårt att se att problemen för Evergrande skulle leda till stora förvecklingar i den globala ekonomin, utan det är främst en fråga som hanteras av kinesiska myndigheter. Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid en pressträff på tisdagen.

Han sade att det som sker i (den kinesiska fastighetsjätten) Evergrande är långt utanför svensk penningpolitik. I grunden handlar det om att någon i fastighetsbranschen har lånat mycket – sedan blir det inte som tänkt utan det blir problem som nu ska redas ut.

Om historien ger någon vägledning om hur detta har hanterats i Kinas ekonomi så har man förr eller senare ”trasslat sig igenom detta”, och Stefan Ingves har svårt att se att det skulle vara annorlunda denna gång.

Riksbankschefen har därmed svårt att se att detta problem i sig skulle fortplanta sig till Sverige. Sverige är långt ifrån Kina när det gäller detta – de har fortsatt en valutareglering och kapitalflödena mellan Kina och Sverige är inte desamma som mellan Stockholm och New York, framhöll Ingves.

På frågan om att Riksbanken sitter still trots inflation över målet noterade han att inflationstakten under en lång tid har varit under målet, och skulle vi nu få en inflation som en tid ligger över målet så har Riksbanken varit tydliga med att det inte skulle vara ett bekymmer.

Även om energipriserna är något som kan påverka enskilda konsumenter i hög grad, så betyder inte uppgången att den allmänna prisnivån drar iväg i samma utsträckning, sade han vidare.

Vattenmagasinen är just nu låga i Sverige, och penningpolitiken kan inte styras av om det regnar eller snöar i Sverige, anser Stefan Ingves.

En ”tillfällig” inflationsuppgång menar Riksbanken är fram till nästa sommar, med en uppgång i höst men nedgång under första halvåret 2022. I snitt kommer Riksbanken att ligga ”rätt nära” målet på sikt om de får rätt i sina prognoser.

Angående balansräkningen och ändrade formuleringar sade Ingves att de ”inte vägt orden på guldvåg”, utan ”ibland skriver vi på ett sätt och ibland på ett annat sätt”. Det som Riksbanken vill säga är att med den obligationsportföljen de har blir det ojämna förfall som de ersätter gradvis och då kan förhållandena ändras något.

Man ska inte läsa in för mycket i de ändrade formuleringarna – Riksbanken har i dagsläget inga som helst planer på att strama åt penningpolitiken under nästas år, är budskapet.

Stefan Ingves sade att tekniskt kan myndigheten behålla portföljen hur länge som helst, men det är inte en fråga som är aktuell just nu. Tillgångsköpen har i stora drag fungerat väl under pandemin, anser han.

Angående budgeten sade Ingves att finanspolitiken finns med i Riksbankens prognoser, men det är ingen avgörande fråga för närvarande när det gäller penningpolitiken. Man kan göra modellkörningar om hur mycket det påverkar inflationen, men det handlar ändå inte om så stor andel av svensk ekonomi.

Däremot finns det en mer långsiktig diskussion om hur man ska styra en ekonomi och vad som ska falla på penning- respektive finanspolitiken i ett konjunkturförlopp. Tidigare skulle alla konjunkturförlopp hanteras av penningpolitiken och finanspolitiken skulle handla om annat.

”Det är nu en mer öppen diskussion”, sade Ingves.

Riksbanken delar inte en oro för överhettning i dagsläget. Vi har i dagsläget lättare att hantera uppåtrisker än nedåtrisker givet det låga ränteläget, uppgav Ingves.

Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik vid Riksbanken, sade att ett budgetutrymme för ofinansierade reformer brukar uppstå i en ekonomi som växer. Det är inte så att årets budgetutrymme på 74 miljarder kronor har uppstått helt oväntat, även om beloppet är högre än vad som har varit vanligt tidigare. En lite mer expansiv policy finns med i prognosen, sade han.