Riksbanken "Blir det som vanligt sen, eller inte" efter pandemin. Det blir den stora frågan framåt. Det sade Riksbankschef Stefan Ingves i ett tal på torsdagen.

Ingves konstaterade att centralbanker kraftigt har expanderat sina balansräkningar under pandemin och att dessa så småningom måste minskas igen.

Han noterade att Federal Reserve och ECB har justerat sina inflationsstrategier, men det går inte ännu att säga vad det betyder för framtiden.

”Allt det här är inte något stort drama”, sade han.

”Från Riksbankens perspektiv följer vi detta men ser i grunden inte något behov av stor någon översyn av hur vi betraktar vårt inflationsmål i Sverige”, tillade han.

Beträffande de kraftigt stigande bostadspriserna under pandemin noterade Ingves att många yrkes– och inkomstkategorier inte har drabbats alls under pandemin, de har kunnat låna och köpa bostäder då de till exempel inte har kunnat resa utomlands.

Hushållens skulder är stora, och en stor andel dessutom till rörlig ränta, vilket kommer att ”röra sig rakt in i hushållen” den dag då räntorna stiger, framhöll Ingves.

Hushållens höga skuldsättning kommer under lång tid att förbli en strukturell risk i Sverige, upprepade han.

Stefan Ingves tog också upp att bland annat digitaliseringen och den demografiska utvecklingen kommer att bli utmaningar för svensk ekonomi framöver.

Pensionsåldern kan höjas, de som jobbar får avstå en större del av sin lön, produktiviteten kan höjas eller invandringen ökas, exemplifierade han.

Klimatförändringar påverkar och kommer vidare att påverka ekonomin, det är en strukturfråga som kommer att omvandlas till en konjunkturfråga, enligt Riksbankschefen och är något som Riksbanken funderar på.

”Vi kan inte lösa klimatfrågan, men vi kommer inte undan att grubbla på det”, sade han.