Politik Det finns inga planer på att återinföra värnskatten eller fastighetsskatten. Det visar den socialdemokratiska partistyrelsens förslag inför s-kongressen i november. Det nämns heller inget om tak i investeringssparkontot (ISK).

Partistyrelsen konstaterar att välfärden står inför stora behov och att det då är önskvärt med ökad enhetlighet i kapitalbeskattningen samt ökad beskattning av förmögenheter.

Att värnskatten avskaffades var en förutsättning för att Sverige skulle få en regering i ett svårt politiskt läge. En politik som avskaffar och inför skatter fram och tillbaka riskerar samtidigt förtroendet från invånarna till politiken i stort.

”En återinförd värnskatt framstår därför inte som prioriterad på kort sikt”, skriver de.

Införandet av ISK har inneburit en kraftig förenkling för vanligt folk som vill spara samtidigt som investeringssparkontot i det låga ränteläget i praktiken har fått en låg beskattning.

”Det kan finnas olika modeller för hur beskattningen av kapitalinkomster eller kapitaltillgångar kan öka. En ökad beskattning bör inte vara utformad som en indirekt fastighetsskatt. Vilken modell som är mest effektiv bör inte låsas fast. Istället bör det undersökas förutsättningslöst hur de ökande behoven i välfärden bäst finansieras genom kapitalbeskattningen”, skriver de.

Partistyrelsen framhåller att de svenska erfarenheterna av arvs- och gåvoskatten varit allt annat än goda. Ett övergripande mål för att trygga välfärdens finansiering är att skattepolitiken har en bred förankring i befolkningen. Arvs- och gåvoskatter saknar sådan legitimitet.

Förmögenhetsskatten hade också utmaningar, att dess avskaffande medfört att förmögenhetsstatistik saknas är ett problem. Regeringen har lämnat ett uppdrag om att undersöka hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram. Den tidigare skatten på finansiella transaktioner i Sverige medförde att transaktionerna flyttade utomlands.

”I nuläget finns inte förutsättningar för att införa en finansiell transaktionsskatt i Sverige”, skriver de.

Partistyrelsen skriver också att förutsägbarheten för människors boendesituation är viktig.

”Kritiken mot fastighetsskatten handlar sällan om viljan att bidra till det gemensamma, utan om rädslan för att behöva lämna sitt hem eller få mycket högre bostadskostnader”, skriver de.

På så vis har fastighetsskatten och marknadshyror betydande likheter. Redan diskussionen om oförutsägbara höjningar av boendekostnaderna skapar en osäkerhet.

Den nuvarande fastighetsavgiften är förutsebar och bidrar till välfärden. Avgiftens tak gör att vissa höginkomsttagare inte betalar så mycket som de hade kunnat, skattesystemet ska dock ses som en helhet.

”Vi socialdemokrater värnar en trygg och långsiktig finansiering av sjukvården, äldreomsorgen och skolan och då måste vårt skattesystem ha hög legitimitet och folklig förankring. Partistyrelsen anser därför att fastighetsskatten inte bör återinföras”, skriver de.

Att minska den samlade beskattningen av bostadssektorn är emellertid inte aktuellt. Bostadssektorn är idag relativ lågt beskattad i Sverige. En lägre reavinstskatt eller stämpelskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån.

”Det är inte fördelningsmässigt hållbart att gynna dessa grupper ytterligare. Ökad rörlighet på bostadsmarknaden skapas bäst genom att öka tillgången på attraktiva bostäder med rimlig kostnad”, skriver de.