Konjunktur Världsekonomin mattas nu av rejält, med hög inflation och snabbt stigande räntor. Samma faktorer påverkar även Sverige, som dessutom påverkas även via ett stort utlandsberoende. Det bedömer Industriekonomerna i sin nya konjunkturprognos som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av. Industriekonomerna utgörs av Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer.

Industriekonomerna har reviderat ned sina internationella prognoser till följd av en högre inflation och en mer aggressiv penningpolitik, där de spår att en rejäl global avmattning nu stundar.

”Utvecklingen blir likartad i Sverige då vi påverkas av samma faktorer, har en stor export och därmed styrs av utvecklingen i vår omvärld. Till det har vi vår egenskapade kris med brist på cement. Efterhand kommer den svaga tillväxten slå mot arbetsmarknaden”, skriver de i prognosen.

Svensk BNP väntas öka med 3,4 procent i år och vara oförändrad nästa år. I den föregående prognosen, i maj, räknade Industriekonomerna med att svensk BNP skulle växa 2,5 procent i år och 1,0 procent 2023.

Upprevideringen i år följer på ett oväntat stark BNP-utvecklingen under det första halvåret, men nu väntar en tydlig inbromsning.

”Stigande och höga kostnader, höjda räntor och recession i bland annat euroområdet och USA väntas gradvis få allt större genomslag på den ekonomiska utvecklingen”, skriver Industriekonomerna.

Hushållens konsumtion väntas bromsa in till följd av stigande priser, räntehöjningar och en allmän ekonomisk osäkerhet. Bostadsinvesteringarna spås falla kraftigt i spåren av högre räntor, höga byggkostnader och fallande bostadspriser. Industriproduktionen väntas sjunka nästa år.

Arbetsmarknaden är ännu stark, men det börjar synas tecken på en viss avkylning. Detta kommer att bli än mer tydligt framöver i takt med att ekonomin bromsar och arbetslösheten spås senare vända upp igen.

Inflationen förblir hög ännu ett tag men dämpas igen 2023 när energipriser börjar sjunka tillbaka igen samtidigt som utbudsproblem lättat, råvarupriser vänt ned och det allt svagare konjunkturläget också minskar möjligheten att höja priserna. Industriekonomerna räknar med att KPIF-inflationen sjunker från 7,7 procent i år till 4,0 procent nästa år.

Riksbanken har nu fullt fokus på att bekämpa inflationen och väntas höja styrräntan ytterligare något under det kommande halvåret.