STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Flera industribolag på Stockholmsbörsen som Nyhetsbyrån Direkt varit i kontakt med ser se en mer osäker och utmanande framtid för energiförsörjningen. Men någon överhängande risk för produktionsstopp mot bakgrund av de högre elpriserna verkar merparten av bolagen inte se. I breda drag tacklas den rådande energisituationen med prissäkringar och självförsörjningsmetoder.
"Osäkerheterna kring den långsiktiga kostnadsnivån har ökat vilket kan påverka den långsiktiga verksamhetsplaneringen vilken är central i en industri med stora investeringar och långa ledtider", uppger Bolidens kommunikationschef Klas Nilsson i ett mejl.
Rysslands invasion av Ukraina i början av året har skakat om världen ordentligt och särskilt drabbad är energimarknaden med priser som skjutit i taket. Samtidigt har frågorna om förnybar energi, energitillförlitlighet samt energisäkring stått i centrum.
Den senaste tiden har några elintensiva bolag tvingats pausa produktionen på grund av ohållbart höga energipriser. Nordic Paper införde ett femdagars produktionsstopp vid sitt norska bruk Greåker och småländska Lessebo Paper pausade tillfälligt pappersproduktion på grund av det skenande elpriset.
Att hedga, det vill säga prissäkra, den nyttjade energin är ett återkommande tema i kampen mot den rådande situationen. Särskilt de större spelarna, som Boliden och Essity, jobbar mycket med prissäkringskontrakt.
"Ungefär 80 procent av vår elförbrukning sker inom ramen för olika avtal. Hur dessa är utformade bedömer vi är en affärsangelägenhet", uppger Bolidens Klas Nilsson.
Gruv- och smältbolaget har som policy att säkra 80 procent av dess elförbrukning två år framåt vilket gör att sårbarheten minskar väsentligt.
Essity uppger till Direkt att bolaget för närvarande har god tillgång på både el och gas för produktionsanläggningarna för mjukpapper i Europa.
Enligt Essitys årsredovisning är policyn att prisrisker för energi kan hedgas för upp till 36 månader. Energiprissäkringar sker dels genom finansiella instrument, dels genom prisbindningar i befintliga leveransavtal.
"Vid utgången av 2021 hade vi hedgat cirka 30 procent av den el vi räknar med att förbruka under 2022 och cirka 10 procent för 2023", uppger presschef Karl Stoltz till Direkt.
Även SSAB jobbar med prissäkring av elinköp. Stålproducenten, som även använder kol till sina masugnar, har den senaste tiden kunnat säkra tillgången till nödvändig energi, enligt presschef Mia Widell.
Direkt har frågat flera industribolag om de ser en överhängande risk för att behöva genomföra produktionsstopp framöver på grund av de höga elpriserna, och i sådana fall vid vilka bruk, samt hur långvariga produktionsstoppen i sådant fall skulle kunna tänkas bli.
"Vår huvudsakliga förbrukning i Sverige sker i elområde SE1 vilket har haft en lägre kostnadsnivå än andra prisområden. Vi är inte heller helt exponerade mot spotpriser. Eventuella produktionsstopp vill vi inte spekulera kring", säger Klas Nilsson på Boliden.
Essity har inga planer på att genomföra produktionsstopp vid dess produktionsanläggningar.
"Vi förbereder oss noga och bedömer löpande risker och effekter av eventuell energibrist och fortsatt ökande priser i Europa. För att undvika och minska effekterna av eventuella störningar i energileveranserna genomför vi en rad åtgärder så som att hitta alternativa bränslen och öka lagervolymer. Vi vidtar också energioptimeringsåtgärder vid samtliga produktionsanläggningar", säger Karl Stoltz.
"Nej, inte i dagsläget", svarar Mia Widell på SSAB på frågan om bolaget ser risker för kommande produktionsstopp på grund av det högre elprisläget.
Varken SSAB, Boliden eller Essity har alltså tvingats införa tillfälliga produktionsstopp till följd av energisituationen.
Annat har det varit för massatillverkaren Rottneros som under det andra kvartalet tvingades till tillfälliga produktionsstopp mot bakgrund av "den strama elmarknaden".
Dessutom har Rottneros valt att avveckla sliplinjen vid Rottneros Bruk, delvis på grund av en dramatiskt förändrad situation på elmarknaden med "mycket höga och starkt volatila priser som följd".
Skogsbolagen SCA, Holmen, Stora Enso och förpackningstillverkaren Billerud Korsnäs har klarat sig undan produktionsstopp. Huvudsakligen på grund av att de till viss del är självförsörjande när det kommer till energin.
"SCA har en mycket hög självförsörjningsgrad på el och påverkas därför som koncern i väldigt liten utsträckning av elprisläget. För helåret 2021 var utfallet en 95-procentig självförsörjningsgrad på el och exkluderar man den nu avvecklade tryckpappersproduktionen så hade SCA ingen nettoexponering", säger bolagets presschef Robert Östholm till Direkt.
Inte heller Stora Enso påverkas i någon större grad av de kraftigt fluktuerande elpriserna.
"/.../ påverkan på koncernnivå är begränsad då vi dels har en hög självförsörjningsgrad (bioenergi från restprodukter och egenproducerad värme) i kombination med långa uppsäkrade kontrakt", säger presschefen Carl Norell.
I fjol stod energikostnader för mindre än 7 procent av Stora Ensos totala kostnader.
Billerud Korsnäs uppger att det säkrat elpriser i förväg och ser inte att bolaget kommer behöva göra några produktionsstopp för närvarande.
"Vi har en beredskapsplan samt en egen produktion som täcker 43 procent av vårt behov", uppger bolagets presschef Louise Wileen Bjarke till Direkt.
Holmen vill inte kommentera framtiden kring elsituationen, men noterbart är att bolaget nyligen levererade ett starkt andra kvartal där särskilt affärsområdet Paper stod ut. En förklaring till att resultatet var högre än vad analytikerna förväntat sig, och jämfört med motsvarande kvartal i fjol, var att man lyckats pausa och starta produktionen på ett gynnsamt sätt under kvartalet beroende på energiläget.
Holmen gynnades av säkrade elpriser under det andra kvartalet och under det första halvåret i år var 95 procent av energiförbrukningen prissäkrad.
Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer, som bland annat har bevakning på SSAB och Boliden, konstaterar att flera av de större industribolag som behandlas i texten till stor del är hedgade i närtid, "vilket förhindrar produktionsstopp i det korta perspektivet".
"Sedan ska man komma ihåg att det är de kontinental-europeiska bolagen som lider störst skada eftersom de får betala betydligt högre energipriser, framför allt jämfört med de svenska bolag som har produktion i elområde ett eller två", säger Christian Kopfer.
Sverige är sedan ett drygt decennium uppdelat i fyra elområden från norr till söder och elpriserna tenderar vara som högst i det sydligaste området.