Kina Efter en imponerande återhämtning efter den första fasen i pandemin så har Kinas tillväxt dämpats och förblir under tryck. En rekalibrering av covidstrategin, snabbare vaccination och fler åtgärder för att få ett slut på fastighetskrisen skulle stötta tillväxten. Det skriver IMF i ett uttalande efter en artikel IV-konsultation i Kina.

IMF spår att BNP ökar med 3,2 procent i år och 4,4 procent nästa år.

Under den strikta strategin så klarade Kina den initiala inverkan från pandemin väl, men Kinas tillväxt har därefter bromsat in och förblir under tryck i spåren av upprepade covidutbrott, djupgående utmaningar inom fastighetssektorn och en långsammare global efterfrågan.

”Även om covidstrategin blivit mer lättrörlig över tiden, så har kombinationen av mer smittsamma varianter och ihållande luckor i vaccinationerna lett till behovet av mer frekventa nedstängningar, vilket tyngt konsumtionen och de privata investeringarna, inklusive bostäder”, skriver IMF.

Regelåtstramningen inom fastighetssektorn, även om den haft goda intentioner för att sänka belåningsgraden, har ökat det finansiella trycket på utvecklare, vilket lett till långsammare bostadsförsäljningar och investeringar, samtidigt som de lokala markförsäljningarnas intäkter sjunkit betydligt.

Antagandet om sen BNP-tillväxt på 4,4 procent 2023 och 2024 bygger på att den nuvarande covidstrategin kommer att lyftas säkert och gradvis under andra halvan av 2023.

”Riskerna ligger fortsatt på nedsidan, när ekonomin möter externa motvindar från en global inbromsning, fortsatt uppgång i energipriserna och ytterligare åtstramning i de finansiella förhållandena”, skriver IMF.

Inhemskt utgör återkommande covidutbrott och nedstängningar, tillsammans med utmaningarna inom fastigheter, de viktigaste riskerna. På längre sikt kan stigande geopolitiska spänningar öka risken för ”frikoppling” och begränsa handeln, investeringar och tekniköverföring.

En rekalibrering av covidstrategin bör vara väl förberedd och inkludera ökad vaccination för att säkra skyddet.

Finanspolitiken bör riktas mot hushållen för att stötta tillväxten. Penningpolitiken bör vara ackommoderande.

Vad gäller fastighetssektorn krävs fortsatta robusta mekanismer för att slutföra projekt som hamnat i problem och skydda köpare av icke färdigställda hus. Det kan hjälpa till att stärka förtroendet och ge marknadsbaserad återhämtning. På medellång sikt krävs strukturreformer inom bland annat modellen för tecknandet av nybyggnation.