Den stora motorn bakom den senaste tidens börsuppgång är den uppmuntrande statistiken från USA. Den har dels bestått av bättre än väntade siffror på inköpschefsindex, men även siffror som visar på fallande arbetslöshet.
Det senare är särskilt intressant eftersom det är en av de enskilt viktigaste faktorerna för både konsumtion och bostadsmarknad. Enligt de senaste siffrorna ökade antalet anställda med 243 000 jobb i januari, vilket minskade arbetslösheten till 8,3 procent.
Den siffran säger dock ingenting om kvaliteten på jobben, och dess egentliga betydelse för den ekonomiska återhämtningen.
Enligt Financial Management Service på amerikanska finansdepartementet, som följer skatteuttaget på dagsbasis, uppgick skatteuttaget för inkomstskatt hittills under räkenskapsåret, från 1 oktober 2011 till senaste uppgiften sista januari 2012, till 592,7 miljarder dollar. Det är 310 miljoner dollar mindre än samma period ett år tidigare.
Samtidigt visar siffror från amerikanska Bureau of Labour Statistics att antalet jobb i USA ökade till 132,4 miljoner anställda, en ökning med 1 953 000 jobb mellan sista januari 2011 till sista januari 2012. Så trots att USA skapat nära 2 miljoner nya jobb på ett år har skatteuttaget på dess anställda minskat med 1,5 procent.
Det beror till stor del på att antalet kvalificerade jobb fortsätter att minska, och istället ersätts med lågavlönade och okvalificerade jobb. Dessutom gör det amerikanska regelverket, där en arbetsgivare slipper betala förmåner om arbetstiden understiger 19 timmar per vecka, att andelen heltidstjänster faller.
Det här minskade skatteuttaget är särskilt oroande för konjunkturen eftersom USA nu passerat en statskuld som andel av BNP på över 100 procent. Det betyder att varje ny dollar i statsskuld inte förmår skapa en hel ny dollar i BNP.
Så trots ökande sysselsättningssiffror riskerar de fallande skattintäkterna också att öka trycket på statsskulden, och därigenom den amerikanska konjunkturen.