Flaggskeppsindexet för den amerikanska aktiemarknaden, S&P 500, har fallit 24 procent under 2022 och den nedåtgående trenden har pågått i ungefär 200 handelsdagar. Men historien pekar på att finns utrymme för nya stora kurssmällar.
Tidigare börsnedgångar som påminner om den nuvarande har vanligtvis hållit i sig runt 400 handelsdagar. Det visar statistik från CB Fonder som går tillbaka till 1950-talet.
– Om pandemin var ett hjärtstopp, när det gick ned 30 procent på två veckor och sedan upp igen, upplever vi att det här är en långvarig infektion som tar tid att få ur kroppen, säger fondbolagets vd Alexander Jansson om läget på aktiemarknaden. Han medförvaltar också bolagets två fonder, “Save Earth” och “European Quality”.
Hittills har börsnedgången präglats av multipelkontraktion, det vill säga fallande aktievärderingar, eftersom analytikernas vinstprognoser varit i princip oförändrade. I USA har vinstförväntningarna på bolagen skruvats ned med 1 procent sedan toppen i juni.
Samtidigt räknar många prognosmakare med att USA och Europa går in i en recession. I tidigare lågkonjunkturer har analytikerkåren justerat ned sina vinstförväntningar för det kommande året med totalt runt 20 procent, över en period på omkring 9 månader, enligt förvaltaren.
– När den här nedrevideringen av vinsterna drar igång på riktigt tror vi att den här marknadsnedgången går in i en andra fas, säger Alexander Jansson.
Räknat på de lägre vinstförväntningarna och att S&P 500 handlas till sitt genomsnittliga p/e-tal ska indexet falla ytterligare 21 procent från nuvarande nivåer. Om historien upprepar sig innebär det att indexet slår i botten framåt sommaren nästa år efter en brutal nedgång på 40 procent.
– Det är ungefär det grundscenario som vi utgår ifrån, säger Alexander Jansson.
– Vi tycker det känns rimligt eftersom vi tror att det är mycket som behöver sköljas ur systemet. Exempelvis hade vi redan innan ränteuppgången en hög andel “zombieföretag” på marknaden. Nu finns det säkert ännu fler, tillägger han och syftar på bolag som inte ens kan finansiera sina räntebetalningar.
Hans dystra börsutsikter speglas i fondförvaltningen. Alexander Jansson berättar att man haft en maximal kassaposition i både “Save Earth” och “European Quality”-fonden sedan årsskiftet respektive mitten på februari.
Europas höga energipriser drabbar företagen och hushållen hårt och i närområdet rasar Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket fått många strateger att rekommendera att undervikta regionen i aktieportföljen.
– När alla är extremt negativa bör det rimligen uppstå möjligheter. Men jag ser inte någon tydlig “trigger” för Europa mer än att det är relativt billigt. I Europa har vi låga värderingar och billiga valutor medan situationen är den omvända i USA, säger förvaltaren, vars “European Quality”-fond har fallit 22 procent i år jämfört med 17 procent för MSCI:s europeiska totalavkastningsindex.
– En faktor som kan innebära en stor förändring är kriget i Ukraina. Om eller när kriget är över kan det ska skapa en helt annan dynamik som kan vara mycket positiv för Europas ekonomiska och politiska utveckling, tillägger Alexander Jansson.
Han är samtidigt frustrerad över avsaknaden av en politisk diskussion kring den europeiska aktiemarknadens kräftgång. Europa har sedan 2007 underavkastat USA med hela 66 procent, enligt CB Fonders statistik som bygger på en jämförelse mellan MSCI:s regionala aktieindex.
– Sådana nivåer har vi aldrig sett tidigare. Det är såklart väldigt oroväckande, säger förvaltaren.
Men skulle det bli en urblåsning på marknaden likt vad historiken visar öppnas dörren för en europeisk börsrevansch, åtminstone på glänt, resonerar Alexander Jansson.
– Det som funkade i den förra cykeln kanske inte nödvändigtvis blir de största vinnarna i nästa marknadscykel. Det har varit de stora amerikanska teknikbolagen som dragit marknaden uppåt och i dag utgör USA nästan 70 procent av världsindex, säger han, och fortsätter:
– Den trenden har kanske nått vägs ände och det skulle kunna innebära att vi får andra vinnare i nästa cykel, en rotation helt enkelt som bryter USA:s hegemoni. Då är det möjligt att Europa blir en hygglig satsning.