Krönika Kursutvecklingen och totalavkastningen säger mycket om ett börsbolags utveckling sett på fem eller tio års sikt och längre tid. Tills vidare tycker jag därför att det är lika bra att behålla vinnaraktier som Atlas Copco, Alfa Laval, Evolution och Hexagon om vi tittar på några av storbolagen på OMXS30. Vissa andra placeringar har däremot en historik som mer förskräcker än lockar till mångåriga placeringar.

Efter börsintroduktion 2000 har Telia-aktien mer än halverats i kurs. Även om det de flesta år tillkommer en bra direktavkastning är det ett underbetyg åt den långsiktiga utvecklingen. Aktien har nog bottnat nu och känns ännu som en av få värdeaktier på börsen.

Motsvarande situation med långvarigt svag kursutveckling kan vi se i flera andra storbolag. Telekomsystemens Ericsson och plåt-Niklas SSAB nådde nuvarande kursnivåer redan 1997. Att vara långsiktig aktieägare i fel bolag är riktigt illa. SSAB-aktien går bra en tid när konjunkturer vänder upp och Ericsson har kanske skördetid via 5G-nätets utrullning, men långsiktigt är det inga favoriter hos mig.

H&M må vara det klart bästa klädbolaget vi har. Över 20 år med positivt resultat enligt Börsdatas statistik imponerar, särskilt för 2020 när de små branschkollegorna hamnade på ruinens brant. H&M-aktien står 6 procent över kurstoppen från 2000, men magin i framgångssagan är lika bruten som utdelningstrenden.

Framöver tror jag H&M börjar dela ut kapital igen inom ett par år, men sektorn har nog fortfarande utmaningar framför sig. Frågan är därför om tillväxten kommer tillbaka.

Apropå det har Ericsson, SSAB och Telia en sak gemensamt. Låg eller ingen långsiktig tillväxt i intäkterna per aktie. Då blir det svårt att få upp vinster och kassaflöden också.