Vi är alla mänskliga och stressar upp oss ibland. Att agera på stress är däremot inte alls givet, även om det förstås beror på om vi gör något kortsiktigt eller långsiktigt.
I min första bok citerade jag Privata Affärers chefredaktör Per Hammarlund och med facit på hand var det talande. I tidningens juninummer 2015 skrev han att ”redaktionen ser en kraftig ökning av antalet kontakter med stressade och bekymrade läsare som undrar om de inte ska tömma sina sparkonton och i stället placera pengarna på börsen.”
Även Privata Affärers kloka och pålästa läsare är mänskliga. Under de första fyra månaderna 2015 accelererade kursuppgången på börsen. Fullt naturligt att likvider bränner i fickan då. Särskilt när räntorna på sparkonton knappt täcker inflationen.
Det är precis i en sådan euforisk fas på börsen som det å ena sidan är lättast att tjäna kortsiktig men förlora långsiktigt. Trenden kan fortsätta upp ett tag till, men det är ofta sista fasen i en uppgång. Med facit på hand kan vi konstatera att börsindex toppade då på våren 2015 och bottnade först vid brexit i slutet av juni 2016.
Långsiktiga köp när du stressas av en uppgång blir lätt fel, medan du som håller fast vid din strategi hade kapital kvar att köpa för i nedgången. Accelererad kursrörelse skapar för övrigt lätt stress oavsett om den är sker i upptrend eller nedtrend.
Nästa gång du hör om stressade aktieinvesterare eller känner stress själv ska du hålla fast vid din strategi. Titta även i kursgraferna på tio års sikt och fundera på de långsiktiga riskerna och möjligheterna. Trenden och börspsykologin är mycket viktigare än till exempel antalet uppgångsår på raken.
