Man kan naturligtvis köpa en viss aktie därför att man tror på bolagets affärsidéer eller på ledningens kapacitet mer än vad marknaden gör. Själv äger jag aktier i vissa bolag eftersom jag har stort förtroende för ledningen:
•Jag har under många år haft mycket aktier i H&M, därför att jag ser hur bolaget konsekvent och skickligt kan klona sitt koncept i land efter land.
•På samma sätt har jag stort förtroende för den småländska miljö- och teknikstrategin i värmepumpsföretaget Nibe.
•Jag har också mycket aktier i Investor, därför att jag tror att huvudägaren familjen Wallenberg kan göra bra affärer och sprida ägandet så att risken blir lägre än i många andra bolag.
•Under senare år har jag trott mer på fastighetsbranschen än på övriga branscher och har därför aktier som Sagax, Balder och Castellum. Jag har då ofta köpt preferensaktier som med sin höga direktavkastning kan ses som en ränteplacering. Alternativet räntefonder är rätt ointressanta – de korta därför att avgifterna äter upp den låga avkastningen, de långa därför att kursen sjunker när marknadsräntan stiger.
•Mina aktier i fastighetsbolaget Atrium Ljungberg motiverar jag med att jag ser hur bra det går för de butiker som hyr deras fastigheter i populära Sickla köpkvarter söder om Stockholm, där vi alltid handlar.
Not: Detta är ett kort utdrag ur Anders Anderssons bok ”Mitt liv med dina pengar – bästa råden under 50 år i läsarnas tjänst”. Du som läser Privata Affärer får köpa boken för specialpriset 170 kr plus porto. Beställ här.