Pandemin Många hoppas för mycket på en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin. Visst kan man få en snabb initial uppstuds, men sedan lär det komma en utplaning när hushåll, företag och stater samtidigt vill bygga upp buffertar för att minska sin framtida sårbarhet. Det säger Jan Häggström, tidigare mångårig chefekonom på Handelsbanken och numera oberoende ekonom, till Nyhetsbyrån Direkt.

”Det blir inte ett V, U eller L, utan snarare som ett rottecken. Först går det ned och sedan upp, men därefter går det rakt åt sidan. Visst kan det studsa upp snabbt igen, men sedan händer inte så mycket. Vad hushåll, företag och även stater kommer att lära sig av krisen är att de måste ha buffertar och när alla vill bygga upp dem samtidigt blir återhämtningen långsammare”, säger han.

Han säger sig inte vara särskilt orolig för någon ny finanskris, utan tror att alla krisåtgärder kommer att bita.

”Men det är bara akutvården för att patienten ska överleva. När patienten väl går ut från sjukhuset och ska påbörja sin rehabilitering är det till en värld som kommer att se helt annorlunda ut”, säger Jan Häggström.

Han säger att en sak som alla kommer att ha lärt sig av coronakrisen är behovet av att ha buffertar för sämre tider.

”Företag som gick in i krisen högbelånade kommer att lära sig en dyr läxa, många av dem kommer inte att överleva när de inte kan rulla över sina lån. Företag kommer att försöka stöpa om sina balansräkningar, med mer eget kapital, mindre belåning och mer likvida tillgångar. Vi såg samma sak efter finanskrisen, alla drar ned på utgifterna och det kan hålla på ganska länge. Detta gör att återhämtningen går långsammare”, säger han.

Samma sak tror han att hushållen kommer att göra, vilket också sågs efter finanskrisen där hushållen i USA minskade sin skuldsättning betydligt.

”Många egenföretagare som inte tidigare sparat för att klara sig ett halvår utan jobb lär nog göra det nu, och även de som blivit av med jobbet. Då hjälper inte stimulanser så mycket utan det kommer att ta tid för ekonomin att återhämta sig”, säger Jan Häggström.

Han räknar med samma lärdom också kommer att dras av stater, där samma länder med höga statsskulder som var pressade tidigare under eurokrisen nu är illa ute igen.

”Många stater kommer att lära sig att det kostar alldeles för mycket att gå in i en sådan här kris med hög statsskuld. Startar man till exempel som Italien med en statskuld på över 130 procent av BNP och så kanske den går upp 20 procentenheter, är man uppe över 150 procent. Det var nästan där Grekland startade. Skattehöjningar och utgiftsminskningar kommer också att hålla tillbaka återhämtningen”, säger Jan Häggström.

Han säger att det är möjligt att andra länder nu får samma L-formade konjunkturförlopp som Grekland efter sin kris, med ett stort initialt tapp följt av en sidledes utveckling.

”Det är möjligt att vi även denna gång får ekonomier som inte återhämtar sig på grund av svaga statsfinanser och ett skört banksystem”, säger han.

Ytterligare en framtida effekt som Jan Häggström ser av coronakrisen är att trenden med deglobalisering fortsätter när företag också försöker minska sin sårbarhet genom mer lokal produktion.

”Nu har företagen sett vad det innebär att kinesiska fabriker är stängda. Trenden att man hämtar hem produktion kommer därför att fortsätta. Det är bra ur försörjningssynpunkt, men samtidigt blir konjunktursvängningarna större i en mer lokal ekonomi”, säger Jan Häggström.

En annan effekt av denna deglobalisering är att det lokala resursutnyttjandet kommer att spela en större roll för inflationen, med ett dämpat globalt konkurrenstryck och mer lokala arbetsmarknader.

”Brist på resurser kommer att visa sig mycket snabbare, vilket framför allt kommer att märkas i högre löneökningar. I en mindre globaliserad värld kommer de lokala arbetsmarknadsförhållandena att spela en större roll, vilket innebär högre löneökningar och inflation, och större svängningar i dem”, säger han.

Även centralbankerna kommer att vilja bygga upp sina buffertar för att ha mer utrymme att sänka räntan vid nästa kris. Nu gick till exempel ECB in i krisen utan någon reell möjlighet till annat än marginella räntesänkningar. Det enda sättet för centralbankerna att få det utrymmet är enligt Jan Häggström högre inflationsmål som möjliggör högre styrräntor inför kommande kriser.

”En långsiktig effekt av den här krisen tror jag blir att centralbankerna inser att de inte hade tillräckligt med utrymme att agera och att det kostade mycket i form av högre arbetslöshet. När krisen väl är över kommer centralbankerna att behöva snickra ihop en ihop en värld där de har utrymme att sänka räntan vid nästa kris. Det enda sättet att göra det på är högre inflation och inflationsmål, säg 4 procent”, säger han.

Jan Häggström tror att deglobaliseringen kommer att ge centralbankerna lite hjälp på vägen med högre inflation, men att de också själva måste hålla sina redan nedpressade styrräntor låga under lång tid framöver.

”Centralbankerna måste kanske vänta med att höja styrräntorna tills inflationen verkligen har nått det nya högre målet. Nu kommer inflationen i närtid att pressas ned av hög arbetslöshet, men när vi väl åter fått full sysselsättning och centralbankerna säger att de inte kommer att höja förrän inflationen verkligen är 4 procent tror jag att inflationen också kommer att gå till 4 procent”, säger han.

Centralbankerna har ju haft svårt att nå sina inflationsmål på 2 procent. Skulle de då verkligen lyckas med ett mål på 4 procent?

”Jag tror att de kan lyckas om de väl bestämmer sig. Det som gjorde att vi i Sverige fick ned inflationen till 2 procent var att Riksbanken verkligen bestämde sig för det och visade tydligt med höjda räntor att det var detta som gäller. De länder som har trovärdiga inflationsmål har ändå en inflation i närheten av målet”, säger Jan Häggström.

Placera
Överviktar amerikanska och asiatiska aktier"Viruset trycker på hållbarhetsvågen"
Bostad
SBAB: Inte längre överskott på nyproduktion
Aktie
Fingerprint inleder återköp av aktier
Foto: AP/TT
Wall Street
Wall Street fortsatte uppåt
Konjunktur
Nordea: Det värsta raset är bakom oss"Läget som sämst i april"
Foto: Shutterstock
Placera
Chefsstrategen: Handelskriget en större risk än pandemin
Börsen
Ännu en uppgångsdag på Stockholmsbörsen
Bolån
Nordea: Riksbankens förtjänst att boräntorna förblir låga
Foto: Vidar Ruud/NTB/TT
Sektor
SAS lyfter igenFördubblar kapaciteten i juni
Foto: Hasan Jamali/AP/TT
Sektor
IEA: Historiskt ras i hela energisektornÄven gröna energislag drabbas
Pandemin
EU föreslår återhämtningsfond på 750 miljarder euroSverige tilldelas cirka 50 miljarder kr
Foto: Shutterstock
Pandemin
H&M förlänger inte korttidspermitteringarna2.500 anställda på väg tillbaka till jobbet
Analyser
Här är onsdagens färska analyser
Analys
DNB: Begränsad uppsida för Electrolux
Krisen
Nytt japanskt stimulanspaketMotsvarar 40 procent av BNP
Aktie
Oscar Properties skjuter på både stämma och årsredovisning
Foto: Shutterstock
Placera
Aktiemäklaren: Sommarens rapportperiod avgörande för börshumöretGillar tech, hälsovård och gaming
Foto: Henrik Montgomery/TT
Pandemin
Finansministern: BNP minskar 7 procent i år
Foto: istockphoto
Analyser
Här är tisdagens färska köprekar
Bostad
SEB: Bostadsbyggande viker mindre än vid tidigare kriser
26/5
Trading Direkt: Skillnad när Evo tar plats i OMXS30
Analys
Pareto: Köksbolagets återhämtning inte inprisad i kursen
Foto: Janerik Henriksson/TT
Analys
Nordea: Risk för H&M-förlust även tredje kvartaletMen håller fast vid rekommendationen "behåll"
Aktie
Equinor investerar i "svart magi"Går in i fusionsbolag
Placera
Swedbank drar ned Europa till underviktTror att aktiemarknaden underpresterar ännu en tid