Bolån Frågan om en paus i amorteringskravet lever fortfarande. Detta trots att både FI och Riksbanken sågat förslaget. Men finanarknadsminister Niklas Wykman (M) säger nu att frågan diskuteras med berörda myndigheter

– Vi har sagt att vi ska följa upp amorteringskravet med berörda myndigheter. Det har precis börjat. Vi har haft ett sådant möte med FI. Det är så långt den processen har kommit, säger han till TT.

Men FI och Riksbanken har tidigare kritiserat förslaget. Orsaken är att det skulle kunna försvåra den penningpolitiska åtstramningen och tvinga fram fler räntehöjningar för att få bukt på den skenande inflationen.

Nordea har analyserat de ekonomiska effekterna av ett tillfälligt slopat amorteringskrav. Slutsatsen är att de ekonomiska effekterna av en amorteringspaus är begränsade men inte obetydliga.

I analysen räknar Nordea med att hälften av de en miljon hushåll som omfattas av kravet pausar amorteringarna. Det troliga är enligt Nordea att hälften av pengarna användas till konsumtion. I detta scenario ökar konsumtionen då med mellan 6,5 och 13,5 miljarder kronor per år, motsvarande 0,3 – 0,6 procent av den totala konsumtionen.

”För att motverka den uppskattade konsumtionsökningen på 6,5 – 13,5 miljarder kronor skulle Riksbanken därför behöva höja styrräntan med mellan 0,23 till 0,45 procentenheter för att hålla hushållens efterfrågan på samma nivå, allt annat lika. Utifrån dessa resultat kan alltså en räntehöjning med 0,25 procentenheter bedömas vara befogad för att stävja konsumtionsökningen”, skriver Nordea i analysen.

Skulle däremot hushållen använda hela beloppet som frigörs från amorteringar för konsumtion skulle det däremot krävas en höjning med som mest 0,90 procentenheter.

”Om vi går ännu ett steg längre och räknar med att samtliga hushåll som omfattas av amorteringskrav pausar sina betalningar och konsumerar varje frigjord krona, skulle räntehöjningar med maximalt 1,25 procentenheter kunna motiveras”, skriver Nordea.