Marknaden var på helspänn inför onsdagens räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve, Fed. De senaste veckornas bankkrascher – i form av amerikanska nischbankerna SVB och Signature Bank samt den schweiziska jätten Credit Suisse – hade gett upphov till stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och sjunkande ränteförväntningar.
Centralbanken höjde slutligen styrräntan med väntade 25 punkter, eller 0,25 procentenheter, till intervallet 4,75-5 procent. I samband med räntebeskedet uppdaterade centralbankens ledamöter sina ränteprognoser, vilket utgör Feds ”dot plot”, som kan liknas vid Riksbankens räntebana.
I genomsnitt tror Fed-ledamöterna att att räntetoppen hamnar på 5,1 procent, vilken är en oförändrad nivå jämfört med den tidigare prognosen från december. Det skulle innebära att ytterligare en höjning med 25 punkter återstår innan Fed lyfter foten från bromspedalen.
Sammantaget prickade centralbankens beslut analytikerkårens förväntningar. USA-börserna reagerade också inledningsvis positivt, men vände tvärt ned mot slutet av handelsdagen. Breda S&P 500-indexet föll tungt, 1,7 procent. På torsdagen tar nedgångarna vid på börserna i Europa och Asien.
– Själva räntehöjningen var nästan fullt inprisad av marknaden, även stora delar av det som Fed-chefen Jerome Powell lyfte under sin presskonferens var i linje med förväntningarna, säger Coelis förvaltningschef Erik Lundkvist till Privata Affärer.
– Fed upplever inte problemen i banksektorn som särskilt omfattande utan valde att fokusera på den höga inflationen, fortsätter han.
Kursfallen är delvis kopplat till räntebeskedet, men främst har de att göra med USA:s finansminister Janet Yellens uttalanden på onsdagskvällen, enligt förvaltningschefen.
Yellen slog fast att den fullständiga insättningsgarantin som erbjöds kraschade SVB:s kunder, för att undvika fler uttagsrusningar i andra banker, var en engångsföreteelse.
– Det ökar risken i banksystemet på marginalen, säger Erik Lundkvist.
SEB är inne på samma spår i en analys på torsdagsmorgonen.
“Nedgången i sentimentet kunde också ha speglat kommentarer från finansminister Yellen som verkade stänga dörren för en höjning av den nuvarande gränsen på 250 000 dollar”, skriver bankens strateger och syftar på den amerikanska insättningsgarantin.
Erik Lundkvist tillägger att Fed-chefen Jerome Powells tydliga besked om att centralbanken inte räknar med några räntesänkningar under 2023, vilket marknaden börjat göra efter bankproblemen i USA och Europa, också bidrar till nedgångarna.
Även på den punkten verkar SEB vara överens med förvaltningschefen.
“Powells hökaktiga tonläge under frågestunden kan ha spätt på oron för ett policymisstag eftersom marknaden nog inte är helt övertygade att bankproblemen är helt under kontroll”, står det att läsa i analysen.
På frågan om vad han tror om aktiemarknaden framöver svarar Erik Lundkvist att det är “två saker påverkar världens börser just nu”.
– Det är den ökade konjunkturrisken samt de kraftigt fallande marknadsräntorna, säger han, och utvecklar sedan:
– Efter SVB:s kollaps har banksektorn och andra konjunkturkänsliga branscher som energi och råvaror presterat svagt medan de mest räntekänsliga haft en positiv utveckling. För den typen av bolag är räntefallet viktigare än konjunkturrisken.
Erik Lundkvist påpekar att den tekniktunga Nasdaqbörsen lyfte 4 procent förra veckan när det stod klart att skandalomsusade Credit Suisse hängde på repen, vilket fick marknadsräntorna att falla, men sänkte aktiemarknaderna i Europa.
– Det är fortfarande för tidigt att säga hur de sämre möjligheterna för bankerna att låna ut kommer att påverka konjunkturen och därmed bolagens vinster, något som speglas i att marknadens ränteförväntningar svänger otroligt mycket, säger han.
Var ser ni bäst möjligheter i den här miljön?
– Jag tror det här är en period där man ska ha en bred exponering i portföljen, men om jag ska peka ut något specifikt område där vi är köpare så är det inom energiomställningen och hållbar energi – här finns de starkaste ”megatrenderna”. Nästan vad som än händer med konjunkturen så kommer USA och Europa att lägga mycket pengar på energiomställningen.
Förvaltningschefen är dock tydlig med att sektorn är fylld av både olönsamma och högt värderade bolag. Det gäller därför att vara selektiv som investerare.
– Vi vill äga kvalitetsbolag som har långsiktiga förutsättningar att klara av konkurrensen, som kommer att stenhård. Det viktigaste är bolagets utsikter att kunna växa vinsterna, säger han.