Den stora energiproducenten Ryssland har blivit en paria på världsscenen efter invasionen av Ukraina. Sanktionerna mot landet har minskat oljeutbudet globalt och lett till rekordhöga energipriser, vilket nu slår hårt mot framför allt Europa.
De höga energipriserna har i sin tur gett rejäl luft under vingarna för olje- och gasbolagen på börsen, men även den förnybara energisektorn. Bland annat har familjen Lundin-ägda Orrön Energy – tidigare oljebolaget Lundin Energy – och vindkraftsbolaget OX2 rusat drygt 160 respektive 65 procent sedan årsskiftet.
Alexander Jansson är vd för CB Fonder och medförvaltar bolagets två fonder, varav den ena med namnet Save Earth Fund investerar i miljöteknik, vattenhantering och förnybar energi.
Han lyfter fram tre orsaker till den sistnämnda branschens starka börsutveckling: Förnybar energi har blivit mer konkurrenskraftigt efter prisuppgången på fossila bränslen, politiska åtgärder i Europa för ökad energisäkerhet genom att minska sitt beroendet av rysk gas och USA:s klimatpaket på 369 miljarder dollar som klubbades i juli.
– Sektorn har nog även gynnats av en mer marknadsteknisk effekt i form av en allmän uppstuds efter 2021 då förnybar energi gick dåligt på börsen, säger han.
Kursrallyt i sektorn är dock långt ifrån en repris på den våldsamma rusningen under pandemiåret 2020. Bolagsvärderingarna är därför inte lika uppblåsta, men branschen är samtidigt inte billig, betonar Alexander Jansson (se tabell längst ned i artikeln).
– Även om den förväntade tillväxten är hög så är det är fortfarande en dyr sektor. Värderingsmässigt sticker förnybar energi också ut i förhållande till närliggande branscher som vattenhantering och miljöteknik, säger han.
Den högre värderingsnivån blir problematisk eftersom sektorn fortfarande är fylld av olönsamma förhoppningsbolag, enligt fondförvaltaren.
– Många bolag har inte bevisat sig och kan motivera en högre värdering, säger han.
Det finns dock några högkvalitativa bolag med en stark historik av att leverera resultat och ljusa framtidsutsikter i branschen, fortsätter Alexander Jansson. Ett exempel är den svenska värmepumpstillverkaren Nibe, som är ett av de största innehaven i Save Earth Fund.
– Nibe är ett exceptionellt bolag. Det är precis den typen av bolag vi söker, säger han.
Han förklarar att det finns tydliga politiska målsättningar om att minska energianvändningen inom EU genom att byta ut gasuppvärmning av fastigheter med värmepumpar.
– I Sverige lever vi fortfarande i en bubbla så till vida att vi har den högsta penetration av värmepumpar per capita i världen. Men det är helt unikt i ett europeiskt perspektiv, i de allra flesta länder är den väldigt låg, säger Alexander Jansson.
För tillfället handlas Nibe till ett p/e-tal på 50 baserat på bolagets förväntade vinst för 2022, enligt Factset. Börsvärdet uppgår till drygt 197 miljarder kronor.
– Värderingen är absolut hög, men det finns en historik som backar upp den samtidigt som tillväxtpotentialen är väldigt god. Det är ett investeringscase som går ihop på alla variabler, säger Alexander Jansson.
Det andas samtidigt stor framtidsoptimism kring sektorn bland svenska fondsparare, visar färsk statistik från Fondbolagens förening. Under första halvåret 2022 sålde svenskarna fondandelar för totalt runt 36 miljarder kronor, men så kallade mörkgröna fonder gick emot strömmen och såg ett nettoinfödet på drygt 7 miljarder kronor.
Mörkgröna fonder lever upp till kraven i artikel nio i EU:s förordning om hållbarhetsrapportering och har “hållbara investeringar som mål”.
Tabell: Nyckeltal för olika delsegment inom ESG-investeringar.
* Baserat på bolagens förväntade vinst de kommande tolv månaderna. Källa CB Fonder.
Nyckeltal (genomsnitt) | Infrastrukturutveckling | Vatten | Förnybar energi | Cirkulär ekonomi | Hälsa och välmående | Mångfald och inkludering | MSCI ACWI (Globalt aktieindex) |
Börsvärde, miljoner dollar | 12 084 | 5 607 | 8 631 | 96 707 | 101 347 | 101 347 | 35 322 |
P/E-tal* | 12,59 | 18,63 | 31,54 | 14,5 | 15,63 | 11,12 | 14,82 |
P/B-tal | 2,91 | 3,03 | 2,31 | 3,07 | 2,95 | 1,7 | 2,56 |
Avkastning på eget kapital, procent | 23,08 | 13,42 | 1,9 | 21,41 | 14,44 | 14,81 | 15,34 |
Direktavkastning, procent | 1,44 | 2,99 | 2,13 | 2,82 | 2,08 | 3,34 | 2,51 |