Maria Ljungqvist, räntefondsförvaltare på Aktie-Ansvar.

Fonder Den långa ökenvandringen för räntefonder kan vara över. Centralbankernas åtstramningar i hopp om att få ned den höga inflationen gör att framtidsutsikterna nu ljusnat ordentligt, enligt fondförvaltaren Maria Ljungqvist på Aktie-Ansvar.

De historiskt låga – och på vissa håll i världen negativa – räntorna under senaste decenniet gjorde jobbet för fondförvaltare som jagar avkastning på räntemarknaden betydligt svårare. Men nu går investerarkollektivet mot ljusare tider efter en total scenförändring under första halvåret 2022, enligt Maria Ljungqvist som förvaltar fondbolaget Aktie-Ansvars två räntefonder.

Den höga inflationen runt om i världen, påeldad av utbudsbegränsningar och kriget i Ukraina, har tvingat centralbankerna att tänka om och höja sina styrräntor i rask takt.

“Plötsligt finns räntor att tala om”, konstaterar Maria Ljungqvist i en färsk strategirapport. 

Ett högre ränteläge skapar förenklat bättre framtida avkastningsmöjligheter för fonder som placerar sitt kapital på obligationsmarknaden, sammanfattar förvaltaren.

– I mer riskfyllda obligationer är den potentiella avkastningen i vissa fall nu på aktieliknande nivåer. Jag har några mindre sådana innehav som en krydda i portföljen, säger hon.

Men långa och medellånga räntefonder straffas till en början i en ränteuppgång, vilket speglas i att fondslaget fallit på bred front i år. Anledningen till det är motsatsförhållandet mellan förändringar i marknadsräntan och priset på en obligation

– När räntan på till exempel en statsobligation stiger sjunker obligationspriset och då får man en kapitalförlust i början, säger Maria Ljungqvist.

Det är inflationsförväntningarna som styr riktningen på statsobligationsräntorna. 

– Om de går upp kommer räntorna att följa med, säger Maria Ljungqvist.

Turbulensen under årets första halvår har enligt fondförvaltaren skapat många attraktiva placeringsalternativ. Hon förklarar att vissa obligationer utgivna av svenska fastighetsbolag nu handlas 30 till 40 procent under nominella värdet. Det vill säga beloppet som företaget ursprungligen lånat och som ska återbetalas till obligationsägaren.

Ovanpå det får den som äger obligationen räntebetalningar, även kallat kupongränta, under lånets återstående löptid.

– Det gör att det nu blir väldigt fördelaktigt att köpa dem, säger Maria Ljungqvist.

Risken med köpen är att företagen i fråga får betalningsproblem, men förvaltarens uppfattning är att marknaden prissätter en högre sannolikhet för det än vad hon anser vara befogat. 

Förvaltaren betonar samtidigt att företagsobligationer skiljer sig från statsobligationer och därmed också vad som påverkar prissättningen. 

Svenska företagsobligationer bygger dels på en underliggande ränta, exempelvis referensräntan Stibor,  dels ett extra påslag som investerare vill ha för att köpa de mer riskfyllda bolagslånen.

Den senare delen kallas kreditspread. Exempelvis uppgår kreditspreaden på en treårig företagsobligation utgiven av Bolag A till 3 procent om den totala kupongräntan uppgår till 4 procent medan den underliggande räntan ligger på 1 procent.

När kreditspredarna ökat i år har räntorna på företagsobligationer också gått upp, vilket i sin tur pressat priserna. Utrymmet för en ny stor uppgång är nu begränsat, bedömer förvaltaren som ser mycket ljust på framtiden i företagsdelen på obligationsmarknaden. 

– Det här ligger till stora delar bakom oss. Är det någon gång man ska köpa företagsobligationer så är det nu, säger hon.