Riksbanken Vice riksbankschef Martin Flodén tycker inte att Riksbanken ligger efter i kurvan nu. Det sade han till journalister på onsdagen.

”Vi har reviderat vår penningpolitik väldigt snabbt och tydligt. Vi har ju fått kritik för att vi höjer för mycket på kort tid. Det har varit viktigt för att slå vakt om förtroendet för penningpolitiken, och än så länge tycker jag vi har lyckats bra med det”, sade han.

Han sade att de blev kritiserade att de höjde räntan 2018-2019 och sedan blev det kritiserade för att de inte höjde mer. Det kommer alltid att finnas synpunkter på penningpolitiken och i efterhand kommer en del att ha mer rätt än andra. Men felen går åt båda hållen.

”Det är inte alltid så att vi är långsamma. Jag tycker att när vi höjde räntan i april i år så var det väldigt oväntat och visst tyckte att vi överraskade när vi höjde med 100 punkter i september. Kritiken under året har gått åt båda hållen, att vi har gjort för mycket på för kort tid och att vi väntat för länge”, sade han.

På frågan om vad som skulle krävas för än högre räntehöjningar än räntebanan framöver sade han att det handlar om analysen av det underliggande pristrycket och förtroendet för inflationsmålet.

Inflationsförväntningarna är låga på marknaden (5yr/5yr), även om det är stök på marknaden som kan göra det svårt att lita på nu.

”För mig är det än viktigare med uttalanden från aktörer i svensk ekonomi, och arbetsmarknadens parter är ett exempel på det, om de litar på att vi kommer att göra vårt jobb eller inte och än så länge har det kommit väldigt starka signaler i en positiv riktning”, sade han.

Det verkar som avtalsförhandlingarna kommer att utgå från inflationsmålet, men ändras det och om ramverken som vi har med inflationsmål, industriavtal och starka offentliga finanser börjar brytas då kommer vi behöva reagera på ett helt annat sätt, sade han.

Han sade att då Sverige är en liten öppen ekonomi tittar på vad andra centralbankerna gör, men ser inget direkt problem med att såväl ECB som Federal Reserve har två möten innan Riksbanken beslutar igen i februari.

”Vi är alltid lite såväl före som efter ett beslut hos de andra”, sade han.

Angående att det blev just 75 punkter i november sade han att det visserligen var större än vad de väntat sig i september, men å andra sidan hade en del hänt sedan dess.

Det finns tydliga tecken på att penningpolitiken ger effekt med dämpad efterfrågan, men å andra sidan har den underliggande inflationen varit högre än prognos. Inflationen i USA har överraskat på nedsidan medan den varit högre i Europa, vilket är viktigare för svensk del. Helhetsbedömningen landade i 75 punkter.

Vad gäller att räntebanan nu är platt från mitten av 2023 med toppen på 2,84 procent medan den i september visade en lutning nedåt mot slutet av prognosperioden sade han att de haft en diskussion om detta internt, såväl i direktionen som hos tjänstemännen.

Modellerna kan peka mot att om man ska strama åt ska penningpolitiken ska räntan röra sig nedåt mot slutet av tidshorisonten, men frågan är vad som är slutet, är det inom tre år?. Och frågan är vad de skickar för signal om räntan börjar luta ner om ganska kort tid.

”Det signalerar att vi vet något om vart den är på väg på lång sikt. Jag tycker inte man ska lägga för stor vikt vid det här, utan en platt räntebana kan ni tolka som att det är väldigt osäkert vart räntan är på väg. Vi vet inte på lång sikt om den kommer att ligga på en högre eller lägre nivå än vad banan indikerar”, sade han.

En viktig ändring sedan september var att banan ligger lite högre och är lite stramare, men lutningen på längre sikt är mindre viktig. Det är så stor osäkerhet om vad som ska ske redan på nästa möte i februari.

”Den viktiga signalen är att vi ser framför oss ytterligare en eller ett par höjningar i början på nästa år och att styrräntan i genomsnitt under perioden behöver vara lite högre”, sade han.