Han konstaterade att inflationen och stigande räntekostnader kyler ner aktiviteten i svensk ekonomi, men effekterna syns nu även internationellt.
”Världsekonomin har hittills visat sig vara förhållandevis motståndskraftig mot stigande priser och räntor. Men det är tydligt att räntehöjningarna nu börjar sätta avtryck även i omvärlden”, sa han och nämnde de pågående bankproblemen i USA och Schweiz.
”Vi vet att svenska hushåll och företag är räntekänsliga. I en del andra ekonomier är det inte lika tydligt var ränteriskerna finns”, sade han.
Riksbanken hade väntat sig att börja se tecken på en vändning i den underliggande inflationen i Sverige, men i stället har det gått åt fel håll
”Jag tycker ändå att det finns gott hopp om att prisökningarna ska dämpas och att inflationen ska falla snabbt senare i år. Energipriserna har kommit ner och internationella frakt- och råvarupriser har börjat sjunka. Trots den fortsatt alltför höga underliggande inflationen har inflationen enligt målvariabeln KPIF utvecklats i linje med vår prognos”, sade han.
Men vi befinner oss i ett svårt och osäkert läge. De senaste inflationsutfallen och problemen kopplade till en del internationella banker adderar till den osäkerheten.
Innan Riksbanken nästa penningpolitiska möte i april kommer de att få en hel del ytterligare information som kan påverka inflationsutsikterna och utformningen av penningpolitiken.
”Exakt vad det betyder i termer av räntehöjningar och penningpolitik återkommer vi till i vårt besked i slutet av april. Men vi kommer att göra det som krävs för att inflationen inom rimlig tid åter ska bli låg och stabil”, sade han.