Förbränning av avfall i Högdalenverket, ett kraftvärmeverk som drivs av Stockholm Exergi. Anläggningen producerar el och fjärrvärme.

Bostad Svenska fjärrvärmekunder har under de senaste åren kunnat glädjas åt marginella prisökningar. Men nästa år bryts trenden, enligt Daniel Lundqvist på branschorganisationen Energiföretagen.

Hushåll med fjärrvärme har varit stora vinnare i år när elpriserna rusat till nya rekordnivåer. Fjärrvärmepriserna är också trögrörliga – de justeras vanligtvis en gång om året och förändringen gäller då från årsskiftet.

Sedan början av 2010-talet har kostnaden för svenska fjärrvärmekunder ökat marginellt, ungefär 1-2 procent årligen. Men nu talar det mesta för “ett trendbrott i den låga prisändringstakten”, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor kring fjärrvärme på Energiföretagen.

– Fjärrvärmebolagens kostnader har ökat dramatiskt. Det gäller framför allt på bränslen, som är den enskilt största kostnadsposten, där vi ser prisökningar på mellan 15-25 procent, säger han, och tillägger:

– Det gör att det i många fall blir svårt att få affären att gå ihop om man inte höjer priserna.

Han betonar att fjärrvärme är en kapitalintensiv bransch som kräver stora anläggningar och ett omfattande distributionsnätverk. Prissättningen påverkas även av kostnadsutvecklingen för konkurrerande uppvärmningsformer.

– Det närmaste alternativ till fjärrvärme är värmepump. Där har kostnaderna också gått upp givet de höga elpriserna och stigande räntorna, säger han.

Många svenska fjärrvärmekunder berörs av det som kallas Prisdialogen – en överenskommelse mellan branschorganisationen Energiföretagen och tre kundorganisationer där parterna diskuterar innan bolagen genomför sina prisförändringar. Fjärrvärmebolagen måste exempelvis motivera den kommande justeringen och ge en prisprognos för de efterföljande två åren.

Bolagen som deltar i Prisdialogen måste informera kunderna om den kommande prisförändringen vid årsskiftet senast den 15 september. För övriga fjärrvärmebolag gäller minst två månaders varsel, det vill säga den 1 november.

Diskussionen mellan företagen och konsumenterna pågar i många fall fortfarande, men ett tiotal bolag har redan lämnat besked om den nya prissättningen för nästa år.

– Där har vi sett att merparten avstår helt från att höja priserna eller håller sig inom sina prognoser på 1-3 procent, säger Daniel Lundqvist, och fortsätter:

– Vi vet inte ännu hur de resterande bolagen gör. Men vi befarar fortfarande att många kommer att behöva höja priserna mer än vad man gjort under de senaste åren.

Daniel Lundqvist vill däremot inte uppge några siffror vad gäller de prishöjningar som Energiföretagen väntar sig från fjärrvärmebolagen.

Fjärrvärmepriserna verkar dock inte höjas i samma storleksordning som bolagens ökade bränslekostnader. Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet handlar det om prisökningar på närmare 10 procent. 

En anledning till att vissa bolag kan avstå från att höja priserna är att de producerar el och fjärrvärme samtidigt, så kallad kraftvärme, något som varit förmånligt i södra Sverige där elpriserna rusat allra mest.

– Dessa bolag kan – åtminstone i dagsläget – kompensera för de högre bränslepriserna genom att sälja el, säger Daniel Lundqvist.