FI vill avvakta med skuldkvotstak

Publicerad 2015-12-01 11:47

Skulder Den största risken för närvarande är hushållens höga och tilltagande skuldsättning, och den risken har ökat sedan förra rapporten. Men det finns ändå skäl att avvakta med till exempel skuldkvotstak.

Det sade Finansinspektionens (FI) generaldirektör Erik Thedéen vid en pressträff på tisdagen, då han presenterade stabilitetsrapporten.

Han sade att motståndskraft är nyckelordet, och det FI kan göra är att stärka denna, men inte förutsäga när finansiella sårbarheter uppträder.

Det finns krafter åt båda håll för riskerna mot makroekonomin, det är inte en given utveckling. Att vidta åtgärder nu innebär en försäkran inför framtiden.

”För den makroekonomiska utvecklingen är vi verkligt oroade nu. Det är inte samma sak som den finansiella stabiliteten, den är vi inte mycket oroade för”, sade han.

FI har i dag inte de juridiska möjligheterna att införa skuldkvotstak inom makrotillsynen, utan skulle vara tvingade att hänvisa till den finansiella stabiliteten, och där är de inte i dag.

Men även om de hade den befogenheten tror han inte att de skulle införa det nu. Det kräver noga utredningsarbete och de vill först se hur marknaden utvecklas och om amorteringskravet får effekt, även om de inte måste göra allt ”sekventiellt”.

”Vi skulle inte göra det i dag men skulle mycket gå fel så kanske vi skulle göra det under våren”, sade han.

Det som kan utlösa ett skuldkvotstak är att utvecklingen fortsätter åt samma håll utan att de ser tecken på dämpning. Samtidigt värjer sig Erik Thedéen mot att peka ut enskilda faktorer som kan utlösa ett skuldkvotstak.

”Det måste bli en samlad bedömning, och det är bland annat de här stabilitetsrapporterna uttryck för”, sade han.

Han sade att bankerna också redan nu i viss mån tillämpar en form av skuldkvotstak.

”Att införa tak för framtida osund utveckling tycker jag inte vi ska dramatisera, men om och när vi ska införa det tycker jag framtiden får utvisa”, sade han.

Chefekonom Henrik Braconier talade om riskfaktorer som fortsatta skuldökningar, att bopriserna tycks vara övervärderade och att andelen hushåll med skuldsättning över 50 procent ökar.

”Det handlar om flera indikatorer, vi måste göra en samlad bedömning”, sade Henrik Braconier.

Erik Thedéen sade att om skuldkvotstak blir aktuellt har FI talat om 600 procent av de disponibla inkomsterna, vilket skulle innebära att kanske 10-15 procent av hushållen skulle slå i det taket i dag. Samtidigt är det viktigt att ha flexibilitet i detta och andra åtgärder.

Angående ränteavdragen som åtgärd sade han att de har stor betydelse för kreditgivningen, men inte finns på FI:s bord. Det ingår däremot i ett paket om till exempel fastighetsskatt och uppskovsregler. Han vill inte gå in på exakt hur dessa skatter bör se ut, förutom att de sammantaget bör begränsa kreditgivningen samt främja rörligheten.

Han konstaterade att det finns en rad strukturella faktorer som bidragit till uppgången i bostadspriser under en längre tid, som ombildningar till bostadsrätter, låga räntor och borttagande av fastighetsskatten. Dessa faktorer kommer dock att avta och på lång sikt är det därför rimligt att kredit- och inkomstutvecklingen kommer att öka i samma takt.

Erik Thedéen sade att i förlängningen kan inte skulderna växa snabbare än inkomsterna, även om det inte går att veta när det vänder. Han sade att det är känt att räntorna kommer att stiga och att åtgärder kommer, till exempel amorteringskrav. Å andra sidan finns det fundamentala obalanser på bostadsmarknaden och att hushållen bygger in förväntningar om låga räntor under en lång tid.

FI har olika scenarier om hur snabbt detta kommer att anpassa sig.

”Under hela perioden fram till 2018 ser vi att riskerna kommer att vara förhöjda. Givet detta är vi fortsatt oroade och kanske än mer oroade än vi var i somras”, sade Henrik Braconier.

FI:s chefekonom framhöll också att även om det sätts ett tak på 600 procent så skulle bankerna kunna tillåtas en del undantag, likt hur Storbritannien har löst det för att tillåta viss flexibilitet.

”I dag ligger 12 procent av hushållen över 600 procent. Det skulle kunna inrymmas inom undantagen. Ett införande kan, likt bolånetaket, tänkas ge förväntningseffekter där 85 procent tycks ha fått en stor effekt på beteendet hos hushåll och banker”, sade han vidare.