Skulder Prisökningen på bostadsmarknaden dämpades under sommaren och hösten, men samtidigt växer hushållens skulder allt snabbare. Det skriver Finansinspektionen (FI) i den finansiella stabilitetsrapport som publicerades på tisdagen.

”Hushållens totala inkomster och sparande har stärkts. Men höga förväntningar på bostadspriser och den ekonomiska utvecklingen, tillsammans med hushållens stora balansräkningar, kan skapa sårbarheter mot störningar”, skriver FI.

FI konstaterar att hushållens samlade skulder i förhållande till deras inkomster är betydligt högre än tidigare, men det låga ränteläget bidra till att den aggregerade räntekvoten ändå är kvar på låga nivåer.

FI:s senaste bolåneundersökning hade också de flesta hushåll som tar nya bolån goda marginaler för att klara sina lånebetalningar. Men sedan dess har vissa banker sänkt de kalkylräntor de använder i kreditprövningen, vilket kan bidra till att hushåll tar större lån med lägre marginaler och att motståndskraften därmed försämras.

FI påpekar att den allt högre skuldkvoten tillsammans med korta räntebindningstider innebär att räntekvoten kan öka snabbt om räntorna stiger. Med låga räntor kan även små förändringar ge stort genomslag på de samlade räntekostnaderna. De senaste åren har dock fler hushåll valt bundna bolåneräntor, vilket ökar motståndskraften mot stigande räntor.

Hushållens sparkvot har samtidigt fortsatt att öka de senaste kvartalen, och det höga sparandet tillsammans med en stark värdeutveckling på finansiella tillgångar har gjort att hushållens samlade likvida förmögenhet har växt snabbt. Men snabbt stigande priser på riskfyllda tillgångar innebär också att hushållens finansiella förmögenhet har blivit mer koncentrerad till tillgångar med högre risk.

”Både vid utgången av andra och tredje kvartalet 2021 var andelen likvida tillgångar med högre risk 57 procent. Det är den högsta andelen sedan 2007 och ökar hushållens känslighet för fallande tillgångspriser”, skriver FI.

Ökade likvida tillgångar är positivt för hushållens motståndskraft, men i vilken grad ett ökat aggregerat sparande och nettoförmögenhet bidrar till ökad motståndskraft beror på hur dessa är fördelade. Men utan detaljerade data över tillgångar är det svårt att följa utvecklingen. FI har därför utvecklat en metod för att skatta tillgångsfördelningen baserat på hur den såg ut när Sverige slutade samla in tillgångsdata.

”Utifrån denna fördelning skulle många högt skuldsatta nya bolånetagare få en negativ förmögenhet vid en större nedgång i tillgångspriser”, skriver FI.