STOCKHOLM (Direkt) Förväntningarna om vad Federal Reserve kommer att fatta för beslut den 22 mars har fluktuerat markant den senaste tiden när hög inflation och starka aktivitetsdata, och Jerome Powells skärpta guidning, ställts mot en uppblossad bankkris som reser frågor om hur mycket räntehöjningar USA:s finansiella system klarar av.
För närvarande antyder såväl terminsprissättning som flera prognoser från ekonomer mot att en räntehöjning med 25 punkter är det mest sannolika beskedet när FOMC-mötet avslutas på onsdag, men det kan sannolikt ändras snabbt beroende på eventuella nya besked, positiva eller negativa, om USA:s banksektor.
Vid föregående möte, den 31 januari - 1 februari, sänkte Fed räntehöjningstakten till 25 punkter, från 50 punkter i december. Styrränteintervallet hamnade därmed på 4,50-4,75 procent, och mycket tydde på att Fed skulle kunna fortsätta att höja räntan i 25-punkterssteg vid två ytterligare möten och på så sätt föra upp styrränteintervallet till 5,00-5,25 procent, vilket skulle vara i linje med ledamöternas konsensusprognos i december.
Fed-chefen Jerome Powell sade vid den efterföljande presskonferensen att Fed har vidtagit kraftfulla åtgärder för att strama åt penningpolitiken, men "vi har mer arbete att göra".
Han sade att Fed-ledamöterna talat om "några räntehöjningar till" för att nå en tillräckligt restriktiv hållning för att föra ner inflationen till 2 procent, det är inte långt till en sådan nivå. Policyn är restriktiv nu, och Fed försöker nu bedöma vad som är "tillräckligt restriktivt".
Inkommande prisdata har dock rest frågetecken om den "disinflationsprocess" som Powell tyckt sig se inledningen på. KPI-data för januari och februari, i synnerhet kärn-KPI, har visat stigande prisökningstakt på månadsbasis, och en liknande besvärande tendens märktes i kärn-PCE-inflationen (Feds huvudsakliga målvariabel) i januari.
Samtidigt har aktivitetsdata och indikatorer antytt att USA-ekonomin har inlett det nya året starkare än befarat, vilket har bidragit till att marknaden, åtminstone innan den senaste veckans uppblossande bankkris, började anta en högre räntetopp än tidigare.
Fed-chefen Powell indikerade att han hade dragit en liknande slutsats som marknaden när han höll sitt halvårsvisa penningpolitiska anförande inför ett kongressutskott den 7 mars. Han konstaterade då att den senast inkomna ekonomiska statistiken har varit starkare än väntat, vilket antyder att den slutliga räntan sannolikt kommer att bli högre än tidigare väntat.
"Om totaliteten av statistiken skulle indikera att snabbare räntehöjningar är motiverade skulle vi vara redo att öka takten i räntehöjningarna. Att återställa prisstabilitet kommer sannolikt att kräva att vi bibehåller en restriktiv hållning i penningpolitiken under en tid", sade han.
Fed-chefen noterade samtidigt att räntehöjningstakten hade sänkts vid de två senaste FOMC-mötena, men fortsatta räntebeslut kommer att fattas möte för möte med beaktande av "totaliteten i inkommande data och dess implikationer för ekonomisk aktivitet och inflation".
Dessa budskap fick marknadsaktörer att skruva upp förväntningarna om att Fed skulle höja styrräntan med 50 punkter den 22 mars. Powell påpekade vid sitt uppföljande anförande inför ett annat kongressutskott, den 8 mars, att inga beslut var fattade, men han sade i övrigt inget som antydde att marknaden skulle ha missförstått hans budskap dagen före.
Men redan den 9 mars kom nyheter som innebar att alla ränteantaganden ställdes på ända. Silicon Valley Bank och Signature bank kraschade och tvingade amerikanska finansmyndigheter till en snabb räddningsaktion.
Myndigheternas snabba utryckning kunde dock inte helt dämpa marknadens oro för det finansiella systemet i USA, och frågor restes om huruvida systemet över huvud taget skulle klara ytterligare räntehöjningar från Federal Reserve.
Oron för banker spred sig också snabbt till Europa, där Credit Suisse blev först att hamna i skottgluggen, och blickarna riktades mot hur ECB skulle hantera situationen. ECB hade den tveksamma uppgiften att som första större centralbank fatta räntebeslut i en nyss uppblossad bankkris, och beroende på hur dess beslut togs emot på marknaden kanske ECB:s åtgärd kunde bli en vägledning för andra centralbanker. Utöver Federal Reserve ska även Schweiz Nationalbank, Norges Bank och Bank of England lämna räntebesked nästa vecka.
ECB hade sedan länge tydligt flaggat om avsikter att höja styrräntorna med ytterligare 50 punkter vid detta möte, men den uppblossade bankkrisen innebar att marknadsaktörer såg räntebeslutet som helt ovisst in i det sista.
Beskedet från ECB blev att styrräntan höjdes enligt plan, med 50 punkter, samtidigt som banken signalerade beredskap att agera för att bevara den finansiella stabiliteten. ECB slopade samtidigt all guidning inför kommande räntemöten.
"Den förhöjda osäkerheten stärker vikten av att vara databeroende i rådets beslut om räntan, som kommer att avgöras av bedömningen om inflationsutsikterna i ljuset av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen", skrev ECB i pressmeddelandet.
De finansiella marknaderna tog emot beskeden från ECB väl, vilket illustrerades av en något stigande riskaptit. Och även om detta hjälptes av besked senare om stödåtgärder för ytterligare en amerikansk problembank, First Republic, ansåg åtminstone vissa bedömare att ECB:s åtgärder kan tjäna som modell för Federal Reserve den 21-22 mars.
CNBC:s Fed-reporter Steve Liesman skrev i ett twitterinlägg att ECB:s Lagarde kan ha pekat ut riktningen för Feds Powell mot en "duvaktig höjning" i stället för en "hökaktig (ränte-) paus".
Thomas Simons, ekonom vid Jefferies, säger också till Dow Jones att de makroekonomiska utsikterna trots allt är oförändrade på kort sikt, vilket betyder att Fed fortsatt har jobb att göra.
"Det som fortsatt är sant här, även om det kan kommit många nyheter, är att inflationen fortfarande är mycket fastrotad i de klibbiga tjänstesektorkategorierna, som är svåra att stampa ut… Om Fed skulle ta paus nu är jag mycket oroad för att inflationsförväntningarna kommer att ta fart uppåt igen", sade han.
Ekonomerna på Credit Suisse New York tror dock att en "hökaktig paus" är det mest troliga beskedet. Med det avses att styrräntan lämnas oförändrad nu, men låter ledamöternas nya ränteprognoser (dot plot) och den efterföljande presskonferensen indikera att fortsatta räntehöjningar ändå är troliga vid kommande möten.
"Stressen i banksystemet är en efterfrågechock av osäker magnitud, och pressen skulle sannolikt förstärkas av en överdrivet hökaktig policy" skriver Credit Suisse-ekonomerna.
De noterar att en räntepaus nu visserligen kan uppmuntra marknadsaktörer att fortsätta att prisa in räntesänkningar i närtid, vilket skulle vara ovälkommet för Fed.
"Men det skulle, enligt vår bedömning, vara lättare att återhämta sig från än utbredd kreditsmitta".