Japan Japanska yen försvagas och börsen i Tokyo har haft en bra vecka. Det kan vara läge att investera i Japan, menar Swedbanks Investeringsstrateg Mats Waltersson.  

Börsen i Tokyo har gått bra den senaste veckan. Samtidigt som den japanska yenen försvagas. 
 
Några menar att det det ger ett bra köpläge då den svaga valutan borde gynna den japanska exportindustrin. Dessutom har den japanska centralbanken inte höjt styrräntan trots hög inflation.
 
Swedbanks investeringstrateg Mats Waldemarsson är inte lika säker. I en intervju i Swedbanks nyhetssajt Aktiellt utvecklar han sin syn på Japan.
 

– Nej, riktigt så enkelt är det inte. Historiskt har det ofta varit så att länders exportindustrier gynnas av en försvagad växelkurs, men det är inte ett särskilt starkt argument för att investera i den japanska aktiemarknaden, även om nettoeffekten för många bolag där fortfarande är positiv, säger Mats Waldemarsson.

Han fortsätter:

– En stor del av företagen på Tokyobörsen är inriktade på hemmamarknaden och ägnar sig inte så mycket åt export. Men även för de mer renodlade exportbolagen så har valutaexponeringen minskat betydligt jämfört med hur det var historiskt. Många bolag har flyttat ut stora delar av sin verksamhet, särskilt produktionen, till andra länder i Öst- och Sydostasien.

–Dessutom importerar japanska bolag mycket energi, råvaror och komponenter. När yenen försvagas blir ju detta dyrare, vilket förtar i alla fall en del av effekten av att den övriga verksamheten blir mer konkurrenskraftig. 

Varför har den japanska centralbanken så låg ränta, och finns det något sätt att dra nytta av detta som investerare?

– Likt stora delar av omvärlden så dras Japan med högre inflation än vanligt. Men den japanska centralbanken tittar främst på kärninflationen som inte ligger alltför långt ifrån inflationsmålet. Den breda och till stora delar importerade prisuppgången i Japan nu ser de som mer tillfällig. Dessutom är lite högre inflation och inflationsförväntningar inte nödvändigtvis så ovälkomna, säger Mats Waldemarsson till Aktiellt.

–De kan kanske bidra till att ändra konsumtionsbeteenden och bryta den relativa stagnation som präglat Japan sedan finanskrisen där på nittiotalet, då landets ekonomi var nära att fullkomligt implodera. Japan har ju under lång tid gisslats av alldeles för låg inflation. Lite högre prisökningar innebär också att den japanska statens stora skuldbörda minskar i reala termer. Så den japanska centralbanken har så här långt valt att behålla en ultralätt penningpolitik, vilket lett till att valutan försvagats. 

Mats Waldemarsson menar att en del investerare förväntar sig  att Bank of Japan kommer att krypa till korset och höja räntan, och att yenen därmed stärks igen.

–Något man ska vara medveten om är att många investerare genom historien satsat emot den japanska centralbanken och sedan förlorat väldigt mycket pengar. Att korta japanska statsobligationer kallas inte utan anledning för ”the widowmaker trade”. 

– En annan finansiell rörelse som tagit fart under vår och sommar, och som nog är mer motiverad, är den japanska ”carry traden”. Carry trade innebär att man lånar i en lågräntevaluta och placerar i en högräntevaluta och tjänar på mellanskillnaden. Normalt, åtminstone i teorin, ska marknaden snabbt prisa in detta, men när valutarörelserna har momentum som nu blir det lite av ett självspelande piano. 

Hur skulle du beskriva det ekonomiska läget i Japan över lag nu? Och hur ser framtidsutsikterna ut?

– Liksom i många andra ekonomier är inflationen i Japan till stor del utbudsdriven, och orsakad av högre energi-, råvaru-, och livsmedelspriser. Låg efterfrågan, som är ett strukturellt problem i Japan, fortsätter och har inte förbättrats av smittspridningen och nedstängningar under pandemin. Högre levnadsomkostnader och svag löneutveckling bidrar inte heller till ökad köplust. Då Japan haft väldigt låg inflation under så lång tid är det också något av ett frågetecken hur bolagen där nu kommer att kunna hantera kostnadsökningar i verksamheten via nödvändiga prishöjningar gentemot kunderna, något de inte alls är vana vid. 

Mats Waldemarsson tror inte att några större ekonomiska reformer är att vänta den närmaste tiden i Japan. 

Varför brukar den japanska börsen betraktas som defensiv – alltså ett ställe dit kapital flyr när det råder oroliga tider?

– Det har främst att göra med att den japanska yenen varit en tillflyktsvaluta likt schweizerfrancen och dollarn. I år har inte detta fungerat så bra, men historiskt har det gjort det. För annars är den japanska börsen inte alls särskilt defensiv, utan tvärtom cyklisk med många konjunkturkänsliga bolag. Sedan är den i och för sig jämförelsevis lågt värderad vilket kan fungera som en kudde. 

Är det något annat man borde känna till om att investera i Japan?

– Den japanska marknaden har många egenskaper som ger den en viktig plats i en globalt diversifierad portfölj. Just nu är vi neutrala Japan i vår regionallokering och vill bland annat se tecken på bättre ekonomisk återhämtning och/eller utökat reformarbete för att vi ska bli lite mer positiva.

–Den japanska marknaden generellt är en ”tradingmarknad” och har under perioder gett fin relativavkastning. Ett råd  är att arbeta ”från botten och uppåt” med sina placeringar i Japan. Det går att få exponering mot massvis med intressanta bolag som är ytterst konkurrenskraftiga eller kan bli det, också globalt, inom sina respektive nischer. Ett alternativ där är förstås att placera i en aktivt förvaltad Japanfond. 

Enligt Mats Waldemarsson är synen på bolagsstyrning i Japan gradvis på väg att förändras i riktning mot större aktieägarvänlighet och en mer positiv syn på utländska investerare.

–Men det finns en bit kvar att gå. Bolagen är till exempel fortfarande generellt negativa till uppköp, inte minst från utländska intressenter, av kontrollerande poster, och har alltid gjort sitt bästa för att skydda sig mot detta. Även om skyddsåtgärderna har minskat genom åren, är förväntningar på fler uppköp generellt inte ett bra argument för att investera i japanska aktier.

– En ytterligare utmaning med att investera i Japan är att växelkursen och den lokala börsutvecklingen inte sällan rör sig åt diametralt motsatt håll. Det gör investeringsläget mer svårbedömt för utländska sparare, säger Mats Waldemarsson till Aktiellt.