Skogen De höga skogspriserna gör att det är ett ”kanonläge” för svenska skogsägare avtala om slutavverkning, enligt Danske Bank affärsområdeschef Johan Freij. Inte minst då mycket tyder på en prisnedgång framöver.

Hemmafixartrenden som tog fart under coronpanademin utlöste ett prisrally på sågade trävaror runt om i världen och även i Sverige. Men svenskarnas byggaptit har mättats och det har skett ett markant prisfall under sensommaren.

Trots det befinner sig priset på timmer, det vill säga stockar av hög kvalitet som kan förädlas till virke, på en fortsatt hög nivå.

Men det mesta pekar mot en stundande prisnedgång, vilket gör att det nu är ett ”kanonläge” för svenska skogsägare att skriva avtal om slutavverkning, enligt Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank.

– Skogsägarna har nu ett fönster att kunna slutavverka medan priserna är på topp, såvitt vi kan bedöma för den här konjunkturcykeln, säger han.

Sågtimmer utgör majoriteten av beståndet som tas ut i samband med slutavverkning, den åtgärd som ger störst intäkter för skogsägarna. De får också mer betalt för timmerveden än massaveden i beståndet.

Massaved används i första hand för pappers- och kartongproduktion, men skulle även kunna bli bränsle i värmeverk med anledning av den nuvarande situationen på energimarknaden.

Samtidigt är massavedspriserna exceptionellt höga och väntas fortsätta stiga, enligt Johan Freij. Just nu ligger priset på pappersmassa runt 1 500 dollar per ton.

– Det är oerhört höga nivåer, långt över tidigare prisrekord. Den enorma kronförsvagningen mot dollarn gör i sin tur att vi har massapriser på astronomiska höjder i Sverige, säger han.

Johan Freij betonar dock att det är priset på sågtimmer som är viktigast för skogsägarna och det som bör fälla avgörandet i beslutet att slutavverka.

– Fördelningen vid slutavverkning är vanligtvis runt 70 procent timmer och 30 procent massaved. Priserna på timmer har historiskt varit ungefär dubbelt så höga per kubikmeter jämfört med massaved, förklarar han, och tillägger:

– Vi ser ingen anledning att vänta med slutavverkningen utan det är ett bra läge för det nu.

När det gäller prisutvecklingen på skogsfastigheter är marknaden tudelad. Priserna på mindre skogsfastigheter med boende, som fick ett uppsving i popularitet under pandemin, har nu fallit tillbaka.

– Trenden med att lämna staden för att flytta ut på landsbygden och jobba därifrån blev kortvarig. Den prisnedgång vi sett är en naturlig konsekvens av boprisfallet och ränteuppgången, säger Johan Freij.

Däremot förbryllas han över att skogsfastigheter med större markarealer stått pall när bostadspriserna överlag pressats ned under året.

– Skogsmarkspriserna är på extrema toppnivåer och vi ser heller inte några tydliga tendenser på en nedgång, vilket förvånar mig. Historiskt har skogsmarkspriserna följt bostadsmarknaden i stor utsträckning, säger han.

Vad tror du att det beror på?
– Det har blivit populärt att köpa skog, att placera pengar i skogen. När räntorna var låga blev skogen som ett komplement till värdepapper eftersom avkastningen var rimlig i ett lågränteläge. Min tro är dock att priserna kommer att dämpas framöver.

Johan Freij lyfter även fram att större investerare köpt stora mängder skogsmark, något som sannolikt hållit uppe priserna fram till nu.