I annonssamarbete med FISHER INVESTMENTS NORDEN

Annonssamarbete Under de senaste veckorna har vi kunnat läsa en hel del i media om en viktig ekonomisk indikator: avkastningskurvan. Avkastningskurvan är en grafisk representation av ett lands räntor för alla typer av lån.

En typisk avkastningskurva för ett land visar centralbankens dagslåneränta (som representerar dagliga lån mellan banker) och räntorna på alla statsobligationer, med löptider från en månad till 10, 30, 50 år – eller mer.

Vanligtvis anser analytiker att en ”brant” avkastningskurva, som innebär att räntan för lån med lång löptid är högre än lån med kort löptid, är ett gott tecken för ekonomin. Under den senaste tiden har USA:s avkastningskurva blivit plattare eftersom gapet mellan de långsiktiga och kortsiktiga räntorna har blivit mindre. Avkastningskurvan i flera europeiska länder har också blivit något plattare. Som ett resultat av detta varnar vissa experter för att den globala ekonomin snart kan stagnera.

Vi anser emellertid att den här ståndpunkten förbiser några viktiga faktorer. Avkastningskurvans lutning – som visar förhållandet mellan kort- och långfristiga räntor – påverkar bankers utlåning, vilket i sin tur påverkar den ekonomiska tillväxten. När banker är benägna att låna ut pengar är kapital i teorin mer lättillgängligt för både företag och privatpersoner.

Vi anser – och den ekonomiska historien visar också – att detta hjälper ekonomier att växa. När bankernas utlåning minskar uppstår brist på kapital, vilket i sin tur kan leda till att den ekonomiska tillväxten avtar. Enligt vår analys och etablerad ekonomisk teori påverkar avkastningskurvan utlåning på grund av hur bankerna får finansiering och genererar intäkter. Bankerna får finansiering via kundernas insättningar. För detta betalar banken en kortfristig ränta. Bankens lånekostnad representeras av inlåningsräntan. Bankerna tjänar sedan pengar på att låna ut pengar till en högre ränta. Skillnaden i procent mellan dessa räntor kallas för räntedifferens och representerar bankens potentiella vinst på nästa lån.

En avkastningskurva med positiv lutning innebär att bankerna kan låna ut pengar med vinst. I allmänhet och i genomsnitt kan man säga att ju brantare avkastningskurvan är desto större är bankernas potentiella vinst på nya lån. Banker avgör vanligtvis huruvida de ska låna ut pengar genom att jämföra den förknippade risken med den potentiella vinsten. Om de potentiella vinsterna är höga har bankerna incitament att låna ut pengar till en bredare kundkrets, eftersom vinstpotentialen kompenserar för den ökade risken att låna ut pengar till företag och privatpersoner med lägre kreditvärdighet.

När de kortfristiga räntorna stiger och blir högre än de långfristiga räntorna – en så kallad ”inverterad” avkastningskurva på finansspråk – innebär det ofta problem för ekonomin. Eftersom en inverterad avkastningskurva medför att nya lån inte är lönsamma anser vi att det avskräcker bankerna från att låna ut pengar. Den ekonomiska tillväxten tenderar att avta i och med att finansiering av kommersiella projekt, nya hus och andra större konsumentköp sinar. Vi anser att inverterade avkastningskurvor vanligtvis föregår en lågkonjunktur.

Avkastningskurvor inverteras vanligtvis när centralbanker höjer sina styrräntor så pass mycket att långfristiga räntor faller under styrräntan. Centralbanken kontrollerar styrräntan, men andra räntor fastställs av köpare och säljare på marknaden. Långfristiga räntor beror till stor del på investerares förväntningar gällande framtida inflation. Ju mer inflation de räknar med, desto högre räntor kräver de vanligtvis för att kompensera för inflationsrisken.

När centralbanker höjer styrräntan och minskar gapet mellan kort- och långfristiga räntor signalerar det även till marknaden att centralbanken inte kommer att låta inflationen växa. På så sätt minskar risken för inflation och de långfristiga räntenivåerna sjunker, vilket i sin tur innebär att avkastningskurvan blir plattare.

Det är därför många ser en plattare avkastningskurva som en enkelbiljett till en inverterad avkastningskurva. Detta är emellertid inte nödvändigtvis en självuppfyllande profetia. En centralbank som är medveten om riskerna kan undvika att höja styrräntan för mycket och på så sätt åstadkomma vad ekonomer kallar för en ”mjuklandning”.

En lyckad mjuklandning kyler ner en överhettad ekonomi, utan att kväva tillväxten. Dessutom är en plattare avkastningskurva inte nödvändigtvis något negativt. En plattare avkastningskurva innebär att de långfristiga räntorna fortfarande är högre än de kortfristiga – bara med en lägre räntedifferens. Bankerna har fortfarande ett incitament att bevilja lån. Men med lägre potentiella vinster har de även incitament att vara något mer kräsna, vilket innebär att de lånar ut pengar till en mindre grupp låntagare.

Eftersom bankernas vinstmarginaler är mindre när avkastningskurvan är platt minskar bankernas aptit på att ta risker. Utlåningen kan fortsätta växa, men kanske inte i samma takt som den hade gjort om avkastningskurvan varit brantare.

Globala avkastningskurvor har i dag positiv lutning, och vi tror att centralbankerna har utrymme att höja styrräntorna utan att orsaka en invertering. Avkastningskurvorna skiljer sig mellan länder, men för närvarande har alla större utvecklande marknader en positiv lutning på sina avkastningskurvor. (Bevis 1)

Vissa kurvor är plattare än andra, men vi tror inte nödvändigtvis att detta tyder på ekonomisk motvind. Industriländernas banksystem domineras av stora, globala banker som kan låna pengar på billiga marknader och låna ut dem på platser där långfristiga räntor är högre. De kan använda insättningar med låga kostnader i en region för att bekosta lån på andra platser där de ser möjligheter. I dagens globala marknad flödar pengar kontinuerligt över nationsgränser i jakt på högsta möjliga avkastning.

Bevis 1: Utvalda globala avkastningskurvor

Källa: FactSet per 2018-06-18.

Vi anser därför att det är lämpligt att analysera en enda global avkastningskurva. Den här kurvan, som visas under Bevis 2, införlivar räntor från alla länder i indexet MSCI World, vilket representerar utvecklade marknader. Varje nations påverkan viktas enligt dess del av gruppens kollektiva BNP, alltså ett storleksmått på nationens ekonomi. Detta för att mindre länder inte ska förvränga helhetsbilden.

Bevis 2: BNP-viktad avkastningskurva för globala utvecklade marknader

Källa: FactSet per 2018-06-11. Justerade genomsnittliga räntor från Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Hongkong, Irland, Israel, Italien, Japan, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och Österrike. Varje lands bidrag viktas utifrån dess BNP 2017.

Europeiska centralbanken publicerar också en sammansatt avkastningskurva för euroområdet. (Bevis 3)

Bevis 3: Euroområdets avkastningskurva

Källa: Europeiska centralbanken per 2018-06-14.

När vi tittar på dessa kurvor ser vi att risken för en lågkonjunktur på de utvecklade marknaderna och inom euroområdet är väldigt liten. Med positiva lutningar för avkastningskurvorna både globalt och inom euroområdet bör utlåningen på utvecklade marknader förbli stark, och därmed är en ekonomisk nedgång osannolik. Lån till den privata sektorn ökade med 3,1 procent i april jämfört med föregående år – nära den snabbaste takten på ett decennium.

Om ECB avslutar sitt program för kvantitativa lättnader i december, enligt den strategi som ECB:s chef Mario Draghi presenterade i juni, skulle det innebära att centralbanken slutar köpa långfristiga värdepapper och statsobligationer. Detta skulle i sin tur medföra att avkastningskurvan återgår till mera normala förhållanden, vilket eventuellt kan bidra till en något brantare lutning.

Så länge avkastningskurvornas lutningar förblir positiva kan bankerna fortfarande tjäna pengar på utlåning. Vi anser att detta kommer att bidra till fortsatt ekonomisk tillväxt.

Av: Fisher Investments Norden

Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Europe Limited. Fisher Investments Europe Limited är auktoriserat och reglerat av den brittiska Financial Conduct Authority (FCA, referensnr 191609) och är registrerat i England (organisationsnr 3850593). Fisher Investments Europe Limited har sitt huvudkontor på 2nd Floor, 6-10 Whitfield Street, London, W1T 2RE, Storbritannien.

Fisher Investments Europe Limited delegerar portföljförvaltningsfunktionerna till sitt moderbolag, Fisher Asset Management, LLC, som bedriver verksamhet under namnet Fisher Investments, är etablerat i USA och står under tillsyn av Securities and Exchange Commission i USA. Att investera på aktiemarknaden innebär en risk för förlust och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och avkastning kommer att variera i enlighet med de globala aktiemarknaderna och internationella valutakurser.