Elpriset För att snabba på godkännandet av energistöd till företag uppmanar EU-kommissionen Sverige och andra EU-länder att diskutera med kommissionen före anmälan.

”Kommissionen är väl medveten om svårigheterna som den nuvarande situationen orsakar. Vi är beredda att skyndsamt bedöma om nödåtgärderna är förenliga med statsstödsreglerna”, sade kommissionens taleskvinna för konkurrensfrågor Arianna Podesta till Nyhetsbyrån Direkt på torsdagskvällen.

Kommissionens granskning av EU-ländernas olika energistöd som följd av Ukrainakriget har vanligtvis tagit två till fyra veckor. Tidsrymder på flera år – som har uppgivits i svenska media – gäller andra statsstödsärenden, som det kontroversiella stödet till det italienska flygbolaget Alitalia.

Sveriges elstöd är långt ifrån ensamt. Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari ifjol har kommissionen godkänt 180 statsstöd från de 27 EU-länderna, de flesta energistöd.

Snabbast behandling får granskningen av stöden om länderna för omfattande informella samtal med kommissionen före den formella anmälan.

Kommissionens tjänstemän står beredda att diskutera utformning och lösa frågor i förväg.

”I allmänhet beror tidsåtgången på ett antal faktorer, inklusive tidpunkten och kvaliteten på informationen som medlemsstaten lämnar, och komplexiteten på åtgärden”, sade Arianna Podesta.

När den formella anmälan är gjord blir processen mer byråkratisk.

I onsdags twittrade energiminister Ebba Busch att regeringen ”inom kort” kommer att skicka in anmälan till kommissionen om godkännande av elstödet till företag. Detta besked kom efter att Energimarknadsinspektionen godkände ansökan om elstöd.

Däremot behöver energistöd till hushåll inte underkastas kommissionens statsstödsgranskning eftersom dessa stöd inte påverkar konkurrensen mellan företag i Sverige eller mellan EU-länder.

Reglerna för statsstöd har mjukats upp både under coronapandemin och nu under Ukrainakriget för att EU-länderna ska kunna ge mer stöd till sina företag under dessa kriser.

De 180 godkända nationella stöden gäller 672 miljarder euro. Av dessa har 53 procent varit tyska stöd (9,2 procent av Tysklands BNP 2022), 24 procent franska stöd (6,1 procent av Frankrikes BNP) och 7,6 procent italienska stöd (2,7 procent av Italiens BNP).

Danmark stöd uppgår till 6,5 procent av landets BNP och Finlands 6,5 procent av sin BNP.

Stöden har inte bara bestått av bidrag och lån, utan också garantier som ofta inte behöver användas.

Svenskt statsstöd har hittills bara godkänts till jordbruk på 1,6 miljarder kronor och på 469 miljoner euro för samarbete inom hela Östersjöområdet.

På begäran av EU-länderna håller kommissionen nu på att utarbeta ett förslag till revidering av statsstödsreglerna. En del är tillfälliga uppmjukningar av reglerna under Ukrainakriget.

En annan del är mer permanenta uppmjukningar för klimatvänlig teknik för att möta USA:s stora klimatstöd på 369 miljarder dollar i Inflation Reduction Act, IRA.

Sydliga EU-länder vill ha en ny EU-fond för gröna investeringar medan nordliga länder mer är inne på att omprioritera bland befintliga resurser.

EU-toppmötet den 9-10 februari väntas diskutera nya statsstöd och IRA.