Energi Nordiska och baltiska länder kan få högre energipriser om EU inför ett förslag att subventionera naturgas som används för elproduktion. Tyskland, Italien och Nederländerna skulle få stå för stora kostnader vid en sådan åtgärd eftersom en stor del av deras el produceras av gaseldad kraftproduktion. Frankrike, som är nettoimportör av el producerad av gas, skulle vara den stora vinnaren. Det visar EU-kommissionens analys, presenterad i ett så kallat icke-papper för EU:s energiministrar på tisdagen.

Analysen påpekar att subventioner av gas för elproduktion inte påverkar priser i befintliga långtidskontrakt. Och nordiska och baltiska länder har en stor andel långtidskontrakt.

”Det är till och med möjligt att konsumenter i dessa länder (nordiska och baltiska) kunde se priser öka om avgiften för att finansiera subventionerna sattes på samma nivå över hela EU”, skrev kommissionen i icke-papperet.

Orättvisorna i fördelningen av nyttan av subventionerna kan bäst hanteras genom en omfördelning av kostnaderna mellan alla EU-länder, föreslog kommissionen.

”Dock kan detta vara svårt att utforma på grund av brist på pålitlig statistik och politiska utmaningar”, skrev kommissionen.

EU-toppmötet i torsdags-fredags gav energiministrarna i uppdrag att enas om instruktioner för kommissionen att lägga konkreta förslag om hur energipriserna kan sänkas i vinter.

Toppmötet diskuterade bland annat ett dynamiskt pristak på gas, handelsstopp vid extrema prisrörelser, gemensamma inköp av gas, ett nytt prisindex som riktmärke för flytande naturgas (LNG) och just subventioner av gas för elproduktion.

Sådana subventioner kallas den iberiska modellen eftersom Spanien och Portugal redan har fått tillstånd att införa detta nationellt.

Energiminister Ebba Busch ville inte uttala sig om den iberiska modellen när hon anlände till mötet.

Hon sade till journalister att Sverige är öppen för olika åtgärder som kan sänka elpriserna men är vaksam är mot att efterfrågan kan drivas på.

Kommissionens icke-papper drog slutsatsen att den iberiska modellen skulle medföra en nettovinst för EU på 13 miljarder euro. Detta blir utöver nettovinsten på 70 miljarder euro som skatten på energibolags övervinster ska medföra då de används för att sänka energipriser för hushåll och företag.

”Nettofördelen som det resulterar i kunde ha en gynnsam effekt på den sammanlagda inflationen”, skrev kommissionen.

Kommissionen underströk att många frågor finns att lösa, som nivån på subventionerna.

Vidare riskerar förbrukningen av gas att öka med 5-9 miljarder kubikmeter, delvis på grund av att grannländer runt EU drar nytta av de subventionerade priserna. Kommissionen föreslog därför att EU sluter avtal med främst Storbritannien och Schweiz om högre exportpriser än det subventionerade elpriset eller att länderna inför liknande system.

På längre sikt förespråkade kommissionen att EU sänker energikostnaderna genom långtidskontrakt. Kontrakten ska prissättas efter de faktiska produktionskostnaderna inom energislaget och inte marginalkostnaden (oftast naturgasens pris).