I annonssamarbete med FISHER INVESTMENTS NORDEN

Annons Det finns många olika teorier som förklarar varför aktiemarknaden går upp eller ner. Men att försöka förstå dem alla är lättare sagt  än gjort. Vi anser att det är viktigt för investerare att förstå vilka faktorer som påverkar marknaden (och vilka som inte gör det), och för att göra det lite enklare för dig sammanfattar vi här hur vi ser på marknadens primära drivkrafter.

Vi anser att aktiekurser styrs av samma drivkrafter som de flesta andra priser i en marknadsekonomi, nämligen utbud och efterfrågan. Utbudet är ett företags totala antal utfärdade aktier. Detta utbud förändras vanligtvis inte särskilt mycket på kort sikt. Utbudet av aktier ökar när företag säljer aktier till allmänheten, antingen för första gången (via en så kallad börsintroduktion) eller genom en nyemission.

Företag emitterar aktier för att samla in kapital som de ämnar använda i framtiden, till exempel för att kunna köpa ut tidiga investerare, förvärva en konkurrent eller expandera verksamheten. Utbudet av aktier kan minska på ett antal olika sätt, bland annat genom att företag köper tillbaka aktier som finns tillgängliga på marknaden, eller genom kontantbaserade sammanslagningar och förvärv, eller konkurser.

Ibland är utbudet den primära drivkraften. Ett klassiskt exempel på detta är IT-bubblan, när utbudet av aktier ökade dramatiskt. I slutet av 90-talet börsintroducerades många IT-företag, trots att våra analyser visade att de inte hade några vidare framtidsutsikter. Ett överflöd av lågkvalitativa aktier gjorde att utbudet ökade kraftigt, något som vi anser bidrog till björnmarknaden mellan år 2000 och 2003.

Det är emellertid ganska ovanligt att utbudet minskar eller ökar kraftigt under en kortare tidsperiod. Börsintroduktioner och återköp av aktier tar vanligtvis lång tid. De inträffar dessutom ofta samtidigt, så till viss del tar de ut varandra. Följaktligen anser vi att efterfrågan är det som styr marknaden allra mest.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

De tre primära drivkrafterna som ligger bakom efterfrågan är enligt oss ekonomi, politik och sentiment. Ekonomins inflytande är ganska enkel att förstå. Investerare köper i allmänhet aktier med framtida potentiella intäkter i åtanke, och dessa beror ofta på hur utsikterna för den globala ekonomin ser ut. Om investerare tror att ekonomin kommer att expandera, så räknar de nog också med högre försäljning och bättre resultat från företag. Detta kan påverka investerares vilja och önskan att äga aktier, vilket ökar efterfrågan. Om den ekonomiska situationen ser dyster ut, eller om en lågkonjunktur verkar vara i antågande, kanske efterfrågan sjunker.

Politik och politiska åtgärder kan påverka konjunkturcykeln, vilket i sin tur påverkar efterfrågan. Vi anser inte att detta har att göra med traditionella uppfattningar om att vissa partier eller politiker är mer eller mindre vänligt sinnade mot företag och företagare. Vår historiska analys pekar på att marknaden inte föredrar ett parti framför något annat.

Politiska åtgärder kan skapa osäkerhet kring äganderätten, och enligt oss är detta den allra viktigaste faktorn. Om åtgärderna är väldigt radikala kanske företag väljer att skjuta investeringar på framtiden, vilket i sin tur leder till att ekonomin backar. Lagstiftning och politiska åtgärder kan också påverka regelverken för att göra affärer – och samtidigt skapa vinnare och förlorare.

Den sista primära drivkraften är sentiment, alltså det allmänna känsloläget bland investerare och marknadsaktörer. Är de pessimistiska eller optimistiska gällande den ekonomiska och politiska utvecklingen? Eller kanske någonstans mittemellan? Hur detta sentiment ligger i linje med verkligheten är enligt vårt synsätt en mycket viktig faktor när det gäller efterfrågan och marknadens långsiktiga utveckling.

Om verkligheten överträffar förväntningarna stiger vanligtvis aktiekurserna, eftersom den positiva överraskningen eldar på efterfrågan. När det är tvärtom leder besvikelsen till minskad efterfrågan. Inflexionspunkter – när längre tidsperioder med stigande priser (tjurmarknader) tar vid eller slutar – kännetecknas ofta av ett extremt sentiment: eufori när marknaden når sin kulmen eller måttlös pessimism när den når sin absoluta botten. Det finns många olika verktyg du kan använda för att ta temperaturen på marknadens sentiment, bland annat investerarundersökningar och konsumentförtroendeindex. Men det är mer konst än vetenskap, och man måste alltid använda sig av kvalitativa analyser från media och ekonomiska experter.

Med utbud och efterfrågan i åtanke anser vi att det är lika viktigt att veta vilka drivkrafter som inte påverkar marknaden. En sak vi ser investerare ta upp om och om igen: nyheter och data från i går eller tidigare år. De flesta ekonomiska data tittar bakåt i tiden, det vill säga vad som hände under förra månaden eller kvartalet.

Problemet med detta är att marknaden är framåtblickande, runt 3–30 månader enligt vår erfarenhet. Vi anser att marknaden redan har förutsett och räknat in den information som de ekonomiska rapporterna pekar på. På samma sätt påverkar marknadens tidigare priser inte framtida priser enligt vårt synsätt. Så att studera en aktiekurs upp- och nedgångar i ett diagram (som många investerare gör) kan ofta vara ganska meningslöst. Diagram kan visa vad som har hänt, men vi anser inte att de kan visa vad som kommer att hända.

Vi anser även att händelser som ligger mer än 30 månader framåt i tiden faller utanför ramarna för vad som påverkar marknaden. Enligt vårt synsätt beror detta på att det blir fler och fler variabler att ta hänsyn till ju längre in i framtiden man blickar, vilket gör det svårare att förutse specifika resultat och händelser. Som ett exempel på detta kan vi titta på långsiktiga prognoser om statsskulder. För att dessa ska vara tillförlitliga måste man ta hänsyn till en rad olika faktorer som är omöjliga att veta: befolkningsökning, invandring och hur många lågkonjunkturer som kommer att inträffa (och när) under en viss period. Covid-19 har haft en enorm inverkan på statsskulder över hela världen, men det var få som i slutet av 2019 förutspådde coronakrisen, och det fanns väl ingen som förutspådde den för 10, 20 eller 30 år sedan.

Så ställ dig själv följande fråga nästa gång du läser en nyhetsartikel: Hur kommer detta att påverka framtida efterfrågan på aktier? Svaret kan ge dig en vägledning om hur du bör agera.

Av: Fisher Investments Norden

Detta är en annons från Fisher Investments Norden och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer. Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. 

Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.