Bostad Efter rusningen under pandemin lär bostadspriserna i Sverige nu plana ut och hålla sig ganska stabila. Det säger Johan Grip, chefekonom vid analysföretaget Prognoscentret, till Nyhetsbyrån Direkt.

”Det finns ingen tydlig anledning varför de skulle gå ned, men de borde inte heller kunna fortsätta upp som i samma takt som de har gjort, det blir svårare och svårare att upprätthålla ökningstakten när priserna kommit upp på så här höga nivåer. Resultatet blir då att priserna står ungefär stilla”, säger han.

Han konstaterar att bostadspriserna gått upp väldigt kraftigt under coronapandemin, tvärtemot prognoser i pandemins inledning om en nedgång med upp till 15 procent. Förklaringarna till den prognosmissen är välkända vid det här laget:

”Många kontorsarbetare kom på ungefär samtidigt att de inte skulle bli arbetslösa utan kunna jobba hemifrån och då ville de bo större, gärna med en trädgård, samtidigt som räntorna hölls låga och hushållen drog ned på konsumtionen. Detta gjorde att man både ville och kunde betala mer för boendet. Då gick priserna upp, särskilt för småhus, där samma faktorer har gjort att få velat sälja”, säger Johan Grip.

Nu när livet alltmer börjar återgå till hur det var före pandemin tänker han sig att en del av förändringarna blir mer bestående, medan annat vänds, vilket ungefär tar ut varandra och bidrar till stabila bostadspriser.

”Man kan tänka sig att preferenserna ändrats mer permanent, många kan ha möjlighet till fortsatt hemarbete någon dag i veckan och kan därmed tänka sig att bo större och längre bort från jobbet. Samtidigt går nog konsumtionen tillbaka till lite mer normala mönster, med mer uteluncher och resor, vilket gör att de extra pengarna som kunnat läggas på boendet försvinner”, säger Johan Grip.

Han säger vidare att om det är något segment på bostadsmarknaden där det skulle kunna komma ett mer tydligt bakslag efter pandemin är det för fritidshus.

”Många ville köpa fritidshus när det inte gick att resa, men ett extra hus är ett åtagande som nog inte passar alla, vilket en del kanske kommer att inse om några år. För fritidshus kan det därför möjligen bli en tydligare priskorrigering”, säger han.

Annars har han som sagt svårt att se något som talar för sjunkande bostadspriser.

”Jag gissar att det i så fall skulle kräva kraftigt höjda skatter, stigande bolåneräntor om till exempel utländska investerare tappar förtroendet för svenska bostadsobligationer eller att inkomsterna faller. Inget av detta ser jag framför mig”, säger Johan Grip.

Bostadsbyggandet har följt lite samma utveckling som bostadspriserna under pandemin. Den först väntade nedgången blev i stället ett uppsving, där bostadsbyggandet nu inte är så långt under toppnivåerna 2017.

”De kraftigt stigande bostadspriserna har ökat byggandet, både av bostadsrätter och hyresrätter, där det finns ett högt tryck från investerare att köpa hyresfastigheter. Samtidigt tuffar byggandet av småhus på, men det håller inte jämna steg med efterfrågan. En anledning till det är att det inte är lika lönsamt att bygga småhus när kommunerna vill få så mycket betalt som möjligt för marken, då är det bättre ekonomi i att bygga flerbostadshus”, säger Johan Grip.

Prognoscentret räknar med att det påbörjas 62.500 nya bostäder i Sverige i år, men att detta också blir toppen och att byggandet mattas av de kommande åren när coronaeffekterna klingar av och konjunkturuppgången svalnar. Men det handlar om en normalisering och ingen ny brant nedgång som under åren efter 2017.

”Sedan finns det förstås osäkerheter, som risken för cementbrist”, säger Johan Grip.