ECB Veckans ECB-möte blir väldigt intressant i och med att olika ledamöter har olika syn avseende inflationsutsikterna. Vid mötet kan både besked runt ramen för tillgångsköp under 2022 väntas liksom att prognoserna för 2024 över bland annat inflation ska presenteras. Det säger Ulrike Kastens, seniorekonom på förvaltningsbolaget DWS, till Nyhetsbyrån Direkt.

”ECB väntas för 2022 prognosticera en klart högre euroområdesinflation än målet om 2 procent. Men vi tror att ECB:s håller fast vid utsikterna om att inflationen ligger under målet på medellång sikt”, säger hon.

De nya ECB-prognoserna kan komma att peka mot en inflationstakt omkring 1,7-1,8 procent för 2023-2024. Det gör i sin tur att ECB kan tänkas fortsätta köpa tillgångar.

”Nästa års tillgångsköptakt kommer dock att vara mycket långsammare mot detta års”, säger hon.

DWS bedömer att ECB avslutar pandemiprogrammet PEPP efter mars men att ramen för APP-köp utökas med 150 till 200 miljarder för april-december 2022. ECB kan för ökad flexibilitet inför varje enskilt kvartal sedan väntas guida om planerad köpttakt, utöver de månadsvisa APP-köpen om 20 miljarder euro.

”Volatiliteten tenderar att öka när centralbanker minskar sina tillgångsköp. Med utökade APP-köp kan ECB minska risken för marknadsoreda”, säger Ulrike Kastens.

Hon påpekar att ECB angivit att PEPP-förfall ska återinvesteras åtminstone till och med 2023. Ulrike Kastens bedömer att det även skulle kunna ske en förlängning av återinvesteringstiden till 2024.

”Även om ECB:s obligationsköp inte kommer att vara lika stora mot i år så kommer de att vara kvar på marknaden som en viktig spelare även fortsättningsvis”, påpekar hon.

DWS är av synen att ECB inte kommer att höja räntan varken under 2022 eller 2023. Men medan inflationen kan väntas hålla sig hög in i nästa år kan också diskussionerna om inflationsutsikterna väntas bestå inom ECB.

”Det är osedvanligt mycket osäkerhetsmoment. Men även om det finns ECB-rådsmedlemmar som ser inflationen som ett problem kan en majoritet tänkas vara av åsikten att en för tidig räntehöjning skadar euroområdets återhämtning”, säger hon.

Pandemin är ett fortsatt osäkerhetsmoment med potentiell inverkan på både ekonomisk aktivitet och på leveranskedjor. Utsikterna och ECB:s prognoser är sammantaget mycket mindre klara och säkra mot någon gång tidigare i EMU-historien.

”ECB kommer att behöva vidkännas risker i samband med torsdagens policybesked. Men riskerna mot utsikterna kan fortsatt komma att klassas som överlag balanserade”, spår Ulrike Kastens.