Riksbanken Värderingarna på den svenska bostadsmarknaden är nu mer ansträngda än vid tidigare tillfällen där Riksbanken "lutade sig mot vinden", det vill säga förde en något stramare policy än vad som var motiverat av inflationsutsikterna. Det kan tala för att penningpolitiken framöver blir något mindre expansiv än vad Riksbanken själva har antytt. Det skriver David Oxley, senior Europaekonom vid Capital Economics i ett kundbrev på onsdagen.

”Även om vi tror att det är osannolikt att Riksbanken höjer reporäntan inom de närmaste två åren så tror vi att den kommer att minska sin balansräkning mot slutet av nästa år – tidigare än vad den har antytt hittills, och före kollegorna”, skriver han.

Enligt David Oxley är det begripligt att Riksbanken håller ett vakande öga på de stigande bostadspriserna i Sverige, men den har ännu inte börjat ”slita sitt hår” givet att bankens huvudfokus är inflationen, som är mer dämpad.

Riksbankens eventuella oro kan också dämpas av det faktum att snabba prisökningar på bostäder sker i många länder för närvarande, och det återinförda amorteringskravet kan också hjälpa till att dämpa ökningstakten i svenska bostadspriser framöver.

”Men med detta sagt, Riksbanken har en historia av att prioritera tillgångsprisrelaterade finansiella risker när den bedömer att konsumentpriserna är under kontroll. Och måtten på värderingar och köpkraft på husmarknaden ligger på eller över de nivåer där de har agerat tidigare”, skriver han.

Beslutsfattarna behöver visserligen se att inflationsförväntningarna når tillbaka till 2-procentsmålet under en utdragen period innan de känner sig bekväma med att åter prioritera bostadspriserna. Men efter att ha bottnat i juli är inflationen åter på väg upp och det kan betyda att ”stjärnorna kan komma att stå rätt” nästa år, enligt ekonomen.

I den mån Riksbanken kommer att känna sig motiverade att ”luta sig mot vinden” igen skulle räntehöjningar, från dagens noll till 1,00 procent, vara konsistent med vad den har gjort i tidigare episoder. Men David Oxley tror att beslutsfattarna ogärna tar den vägen, delvis på grund av de skador det skulle orsaka på den bredare ekonomin men också eftersom ”det betydande innehavet av bostadsobligationer de köpt det senaste året verkar vara en mer uppenbar startpunkt”.

”Som allra minst kan beslutfattarna låta delar av dessa tillgångar löpa ut nästa år, men vi misstänker att de kommer att aktivt sälja dem från och med fjärde kvartalet 2022. Det skulle betyda att Riksbanken gör sig av med bostadsrelaterade tillgångar snabbare än Federal Reserve”, skriver han.

”Dessutom, genom att prioritera reduktion av balansräkningen före räntehöjningar skulle Riksbanken ta en annorlunda exitstrategi än Fed eller ECB”, fortsätter David Oxley.