ECB Ledamöterna i ECB-rådet bedömde att inflationsutsikterna hade fortsatt att försämrats, inflationen var allt för hög och vid upprepade tillfällen över ECB:s prognosbana. Dessutom hade pristrycket blivit mer brett baserat, med en stigande trend i kärninflationen och i andra mått på underliggande inflation. Det framgår av protokollet från ECB:s policymöte den 27 oktober som publicerades på torsdagen. Vid mötet höjde ECB depositräntan med 75 punkter till 1,50 procent.

”Denna utveckling indikerade en ökad risk för att inflationen kan bita sig fast och att andrahandseffekter och en löne/prisspiral kan växa fram”, framgår det av protokollet.

Ledamöterna bedömde att en återgång för inflationen till 2-procentsmålet var osannolik utan ”ytterligare beslutsamma penningpolitiska åtgärder”.

”Sådana åtgärder skulle också understryka rådets åtagande om att föra inflationen under kontroll och hålla inflationsförväntningarna förankrade”, framgår det av protokollet.

Ledamöterna noterade dock samtidigt att även om löneökningstakten accelererar så kunde den fortsatt bedömas vara måttlig, och det fanns vid tidpunkten för mötet inga indikationer på någon löne-prisspiral.

Dessutom hade pristrycket från den internationella råvarumarknaden försvagats den senaste tiden, och den väntade ekonomiska nedgången, tillsammans med högre räntor och stramare finansiella förhållanden, borde bidra till att dämpa inflationen på medellång sikt.

Men även om de ekonomiska utsikterna hade försämrats betydligt var bedömningen att försvagningen i ekonomin inte ensamt skulle räcka för att signifikant dämpa inflationen och föra den tillbaka till målet.

”Det argumenterades för att i händelse av en mild recession så borde rådet fortsätta normaliseringen och åtstramningen av penningpolitiken, men det kan vilja ta paus om det kommer en utdragen och djup recession, som sannolikt skulle dämpa inflationen i högre utsträckning”, framgår det av protokollet.

Det betonades att ECB-rådet måste fokusera helt på det primära målet och att föra inflationen tillbaka till målet i rätt tid.

Rådet var enig om lämpligheten i att fortsätta normaliseringen av penningpolitiken för att säkra att efterfrågan dämpas. Policyåtgärderna har fått önskad effekt på de finansiella förhållandena, men den nuvarande hållningen bedömdes fortsatt vara ackommoderande, vilket antydde att den borde skärpas ytterligare.

En ”mycket stor majoritet” i rådet ställde sig bakom chefekonomen Philip Lanes förslag om att höja styrräntan 75 punkter, vilket bedömdes vara en ”lämplig respons” på den utdragna perioden med hög inflation.

Ledamöterna argumenterade för att 75 punkter var ett nödvändigt steg för mot en mer neutral nivå, och det skulle också innebära en ytterligare frontladdning av räntehöjningarna.

Ett fåtal ledamöter framförde att de föredrog en räntehöjning med 50 punkter, givet att höjningen skulle åtföljas av en signal om behov av ytterligare höjningar.

Åsikter framfördes också om att den penningpolitiska åtstramningen sannolikt behöver fortsätta även efter att den penningpolitiska hållningen hade normaliserats och blivit mer neutral.

Beträffande det kommande policymötet, i december, noterades att rådet då skulle ha tillgång till ytterligare information, och dessutom nya tjänstemannaprognoser, som då kommer att sträcka sig till och med 2025.