ECB Europeiska centralbankens råd beslutade vid torsdagens möte att lämna räntorna oförändrade. Samtidigt flaggade man för en höjning med 25 punkter i juli. 

Styrräntan – lägsta anbudsräntan vid refinansieringsförfarandet – ligger därmed kvar på 0,00 procent. Depositräntan lämnades oförändrad på -0,50 procent.

Väntat var oförändrade räntor, enligt Trading Economics konsensusprognos.

ECB skriver samtidigt att villkoren för räntehöjningar nu är uppfyllda, och ser en första räntehöjning med 25 punkter i juli.

”Mer framåtblickande så väntar sig ECB-rådet att höja räntan igen i september. Kalibreringen av denna höjning kommer att bero på de uppdaterade medelfristiga inflationsutsikterna. Om de medelfristiga inflationsutsikterna är oförändrade eller försämrade så kan en större räntehöjning vara lämplig vid septembermötet”, skriver de.

Bortom septembermötet så väntar de sig att en gradvis men ihållande bana av fortsatta räntehöjningar kommer att vara lämpligt. Takten i höjningarna kommer att bero på hur inkommande data och inflationsutsikterna utvecklas.

ECB skriver att den höga inflationen är en utmaning för oss alla och att rådet kommer att se till att inflationen återgår till 2-procentsmål på medellång sikt.

Inflationstakten steg i maj, främst på grund av stigande energi- och livsmedelspriser, men prisuppgången har breddats och intensifierats, och priserna på många varor och tjänster stiger nu kraftigt.

Tjänstemannaprognoserna har därför dragits upp rejält, och de indikerar att inflationen kommer att förbli oönskat förhöjd under en tid. En dämpning i energikostnaderna, mindre störningar i leveranskedjorna och normaliseringen av penningpolitiken väntas samtidigt leda till en nedgång i inflationen.

Inflationstakten väntas nu uppgå till 6,8 procent i år, 3,5 procent nästa år och 2,1 procent 2024. Det innebär att huvudinflationen i slutet av prognosperioden ligger något över målet. Kärninflationen väntas uppgå till 3,3 procent i år, 2,8 procent nästa år och 2,3 procent 2024.

Rysslands invasion kommer fortsätta att tynga den europeiska ekonomin. Det stör handeln, leder till materialbrist och drar upp energi- och råvarupriserna.

”Dessa faktorer kommer att fortsätta att tynga förtroendet och dämpa tillväxten, särskilt i närtid”, skriver ECB.

Samtidigt finns förhållandena på plats för en fortsatt tillväxt, som återöppningen av ekonomin, stark arbetsmarknad, finanspolitiskt stöd och högt sparande.

”När väl motvindarna börjar avta så väntas den ekonomiska aktiviteten ta fart igen”, skriver ECB.

BNP väntas öka med 2,8 procent i år, 2,1 procent nästa år och 2,1 procent år 2024.

ECB beslutade samtidigt att avsluta tillgångsköpen inom APP från den 1 juli, vilket öppnar för en räntehöjning därefter. De kommer att fortsätta att återinvestera förfallande innehav under en utdragen period efter att räntan börjat höjas, och hursomhelst så länge som krävs för att bibehålla riklig likviditet och lämplig penningpolitisk hållning.

PEPP-innehaven kommer att återinvesteras till åtminstone slutet på 2024. I händelse av förnyad marknadsfragmentering så kan PEPP-återinvesteringarna justeras i tid, tillgångsklasser och länder. Det kan även inkludera köp av grekiska statsobligationer.

ECB noterar att flexbilitet kommer att fortsätta att vara en viktig del i penningpolitiken när hoten mot den penningpolitiska transmissionsmekanismen riskerar målet med prisstabilitet.