Räntan Nästa vecka bjuder på räntebesked både från Riksbanken och den amerikanska centralbanken Federal Reserve. Gemensamt är att båda väntas höja styrräntan med 75 punkter även om 100 punkter inte kan uteslutas.

Riksbanken är först ut med räntebesked på tisdag klockan 0930.  Fortsatta inflationsöverraskningar på uppsidan gör att Riksbanken sannolikt kommer att skruva upp räntehöjningstakten till 75 punkter. Samtidigt kan en höjning med 100 punkter inte uteslutas även om det är osannolikt. 

SEB:s investerarenkät på räntemarknaden, som genomfördes mellan den 7 och 13 september, 

Nästan 90 procent av de svarande tror att Riksbanken höjer med 75 punkter medan 8 procent tror att de höjer med 100 punkter. Bara 4 procent ser en höjning med 50 punkter.

I SEB räntemarknadsenkät som publicerades tidigare i veckan trodde 8 procent på en 100-punktershöjning. 

Vid föregående möte, i juni, höjde Riksbanken som väntat styrräntan med 50 punkter, efter en första höjning i april. Enligt pressmeddelandet i juni var direktionens prognos att styrräntan skulle höjas ytterligare och ligga nära 2 procent i början av 2023.

Den kommunikationen rimmade kanske inte helt med den nya räntebanan, som indikerade 1,9 procent först under andra kvartalet 2023, men i kombination med riksbankschefen Stefan Ingves kommentarer vid den efterföljande presskonferensen drog flera ekonomer åtminstone slutsatsen Riksbankens plan då var att höja styrräntan med 50 punkter även i september och november.

”Vi har några snabba räntehöjningar, och större räntehöjningar än vad vi ser bakåt i tiden, framför oss under hösten”, sade Ingves vid presskonferensen.

Men efter fortsatta inflationsöverraskningar på uppsidan under sommaren, i kombination med allt kraftigare ränteåtgärder från andra centralbanker, började ekonomer överlag justera upp sina prognoser inför septembermötet till en höjning med 75 punkter. Prognosändringar som Stefan Ingves i princip gav sin välsignelse till när han den 1 september bröt sommartystnaden med budskapet att ”vi är bortom små steg” med räntan, och att räntebanan från i juni är att betrakta som ”överspelad”.

”Inflationen har kommit in högre än vi trodde de senaste två månaderna. I det avseendet är räntebanan överspelad i en eller annan form”, sade han.

Första halvan av september har inte gjort det lättare för Riksbanken, inflationen steg ytterligare över bankens prognos i augusti samtidigt som arbetsmarknaden har fortsatt att utvecklas bättre än väntat. ECB höjde dessutom sin styrränta med 75 punkter den 8 september, vilket Riksbanken knappast hade räknat med i juni.

Och även om den stora Prosperamätningen, den 15 september, indikerade att de långsiktiga inflationsförväntningarna ännu är väl förankrade inser direktionen att förväntningarna säkerligen baseras på antagandet att Riksbanken kommer att agera kraftfullt mot en inflation som för närvarande ligger 7 procentenheter över Riksbankens mål.

Fed lämnar räntebesked på onsdag klockan 2000 svensk tid. Mest sannolikt är en höjning av styrräntan, målnivån för Fed funds, med 75 punkter, till 3,00-3,25 procent. Men en höjning med 100 punkter kanske inte helt kan uteslutas efter det oväntat höga KPI-utfallet för augusti. Det framgår av en rad analytikerkommentarer inför mötet.

En höjning med 75 punkter nu följer i så fall på en lika stor räntehöjning i juni och i juli, vilka i sin tur följde på höjningar med 50 punkter i maj och 25 punkter i mars.

Wall Street Journals Fedreporter Nick Timiraos i början av september att Federal Reserve-chefen Powells offentliga åtagande om att pressa ner inflationen även om det leder till ökad arbetslöshet verkar ha fört in centralbanken på bana mot att höja styrräntan med 75 punkter i september, snarare än 50 punkter.

Efter den artikeln valde Goldman Sachs att höja sina prognoser om Feds räntehöjningar i september och november, till 75 respektive 50 punkter, från 50 respektive 25 punkter tidigare.

Enligt Goldman Sachs kan WSJ-artikeln tolkas som ”en vink” från Fedledningen om vad marknaden kan vänta vid septembermötet.

”Vi tror därför nu att Fed kommer att senarelägga sin plan att bromsa in (räntehöjningarna)”, skrev GS-ekonomerna i ett kundbrev.

Inför Feds tysta period före septembermötet, som startade den 10 september, talade också flera andra Fedledamöter i en relativt stram ton om ränteutsikterna. Marknadsaktörer noterade särskilt Fedguvernören Christopher Wallers som uttalade stöd för en ”signifikant” räntehöjning i september sent på fredagen den 9 september.

”Baserat på det jag vet i dag skulle jag stödja en signifikant höjning vid vårt nästa möte för att få räntan till en nivå som klart dämpar efterfrågan”, sade han.

Waller sade också att nedgång i augustiinflationen inte skulle förändra hans utsikter på kort sikt märkbart.

”Konsekvenserna av att låta sig luras av en temporär dämpning i inflationen kan nu bli ännu större om en felbedömning skadar Feds trovärdighet… Så till dess jag ser en meningsfull och ihållande dämpning i kärnpriserna så kommer jag att stödja att vi vidtar signifikanta ytterligare steg för att strama åt penningpolitiken”, sade Christopher Waller.