Att de totala nedskärningarna (9,7 miljoner fat per dag inom Opec+) skulle uppgå till president Donald Trumps påstående om 20 miljoner fat per dag är blott ett fall av kreativ beräkning, menar bankens analytiker.
Opec+ har förbundit sig att kapa totalt 12,5 miljoner fat per dag från en förväntad april-produktionsnivå. Därefter väntas G20-länder lägga på 5 miljoner fat per dag. Utöver detta väntas strategiska oljereserver fyllas på med 2,5 miljoner fat per dag, vilket således summerar till 20 miljoner fat per dag. Men det är inget som förändrar fundamenta, eftersom marknaden redan visste om de flesta av leden i ekvationen på förhand och inkluderat dessa i analyser sedan tidigare, enligt DNB.
SEB skriver att utbudsminskningarna förvisso för marknaden närmare balans, men först när världsekonomin återgått till 85-90 procent av normalt tempo efter att de vida karantänsrestriktionerna släppts kan situationen stabiliseras.
I påskhelgen var det ”alle man på däck” för att rädda den amerikanska skifferoljesektorn och USA:s president blev näst intill Opec-diktator när han tvingade Saudiarabien och Ryssland att sluta fred, skriver SEB:s analytiker.
Det återstår dessutom att se hur avtalsefterlevnaden blir runt de djupa och specifika minskningsåtgärderna från de länder som skrivit på, enligt SEB.
”Avtalet har inte tecknats av fri vilja från medlemmarna i Opec+. Mindre medlemmar har citerats med uttalanden om att de blivit huggna i ryggen medan Ryssland och Saudiarabien uppenbarligen kuvats av Donald Trump”, skriver SEB.
Det var efter ett samtal mellan den amerikanske presidenten och Saudiarabiens administrative ledare, kronprins Muhammed bin Salman, som öppningen i fråga om utbudsminskningar återigen tog fart efter det priskrig som blev konsekvensen av Opec+-mötet i början av mars. Därefter har också ett antal USA-senatorer hotat Saudiarabien med tillbakadraget militärt stöd om inte utbudssänkningar kommer på plats.
Marknaden kommer dock studsa tillbaka, tids nog, enligt banken. Frågan är då vem som kommer öka produktionen – både innanför och utanför kartellen. Produktionsstimulanser i USA skulle dämpa prisökningen, vilket inte skulle tala till en amerikansk presidents fördel. Frågan är om det ens är Donald Trump.
En mer brännande fråga är när virushotet kan anses vara så pass avvärjt att världsekonomin kan återgå till någon form av normalläge och efterfrågan återhämtas, och om detta sker innan världens lagernivåer har tagit slut och vållar än mer prispress, skriver SEB.
”Om efterfrågan återvänder till 90 procent i juni så kommer den globala oljemarknaden vara i balans i termer av utbud och efterfrågan, dock med enormt höga lagernivåer”, skriver banken.
Oljepriserna handlades upp med 1-2 procent under tisdagsmorgonen. Trots ökningen noterar även Handelsbanken Capital Markets att priset fortsatt är försatt under press av låg efterfrågan.