I annonssamarbete med FISHER INVESTMENTS NORDEN

Annons Många länder runt om i världen har godkänt stora finanspolitiska stödpaket för att lindra de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Stora delar av dessa stödpaket kommer förmodligen att finansieras med hjälp av statsobligationer. Vissa investerare oroar sig för att växande statsskulder kommer att hämma framtida ekonomisk tillväxt och leda till börsras. Trots att många länder har ökat sina statsskulder för att stödja familjer och företag tror vi på Fisher Investments att växande statsskulder inte automatiskt betyder att en ekonomisk kris eller börskrasch väntar runt hörnet.

Den här artikeln tittar närmare på hur aktiemarknaden historiskt sett har reagerat på olika statsskuldsnivåer i USA. Vi använder USA som ett talande exempel eftersom landet har en relativt hög statsskuld och även världens största aktiemarknad (sett till börsvärde), samt utfärdar världens mest handlade statsobligationer.[i]

USA har en stor och växande statsskuld, men det är inte hela historien

I maj röstade den amerikanska kongressen igenom ett krispaket på 2,8 biljoner dollar, och USA:s totala statsskuld (netto) är just nu cirka 19,6 biljoner dollar.[ii] Krispaketets storlek (både tillkännagivna åtgärder och planerade åtgärder) är verkligen betydande, men hur stort är det jämfört med andra länders? Kinas ekonomiska stödpaket fram till 15 maj 2020 är sammanlagt ungefär 1,2 biljoner yuan (169 miljarder dollar) medan Japan röstade igenom ett stödpaket på 17 biljoner yen (157 miljarder dollar) som ett tillägg till budgeten för 2020. Storbritanniens stödpaket uppgick till 175 miljarder pund (214 miljarder dollar). Beloppen är av olika storlekar, men när vi viktar dem genom att jämföra storleken med varje lands BNP ser vi ett intervall från 1,3 procent (av BNP) i Kina till 13 procent i USA.[iii]

Resultatet av detta är ett stort budgetunderskott i USA för 2020, något som oroar många investerare. Congressional Budget Office släppte en uppdaterad budgetprognos för 2020 den 24 april som uppskattade ett underskott på 3,7 biljoner dollar för räkenskapsåret 2020.[iv] Underskottet finansieras med hjälp av amerikanska statsobligationer, vilket läggs till den amerikanska statsskulden. Dessa uppskattningar kan komma att ändras, och verkligheten kan visa sig vara en annan, men om du är en person som inte gillar skulder blir du förmodligen nervös av dessa siffror.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Det är räntebetalningarna som räknas, inte det totala beloppet

Enligt vår uppfattning är den viktigaste aspekten huruvida ett land kan göra sina räntebetalningar och återbetalningar i tid. Statsskuldsnivåer jämförs ofta med BNP för att uppskatta hur stora skulder ett land har råd med. Tanken är att man jämför ett lands skulder med dess ekonomiska produktion under ett år – på samma sätt som man skulle jämföra ett hushålls skulder med dess inkomster. Vi anser dock att det kan vara missvisande att jämföra faktiska skuldbelopp med BNP. Länder samlar på sig skulder över årtionden, men BNP är ett mått på den årliga ekonomiska aktiviteten, så jämförelsen är ett bristfälligt mått på vad ett land har råd med.

Länder betalar sina långivare med hjälp av skatteintäkter, så vi anser att ett bättre mått på ett lands förmåga att hantera sina skulder är räntekostnaderna (netto) som en procentandel av skatteintäkterna. USA:s statsskuld i dag ter sig väldigt hanterbar om man tittar på historien. Under 2019 var räntebetalningarnas procentandel av skatteintäkterna lägre än under större delen av 1980- och 1990-talet. Dessa perioder var överlag väldigt bra år för börsen. Trots ökade skulder och minskade skatteintäkter under 2020 och 2021 anser vi att USA inte kommer att ha några problem att hantera sin statsskuld.

Figur: USA:s räntebetalningar som en procentandel av skatteintäkter

Källa: Federal Reserve Economic Data, per 2020-04-09. Federala räntebetalningar som en procentandel av federala intäkter per räkenskapsår, från 1940-06-30 till 2019-09-30.

 Lägre räntenivåer och längre löptider minskar trycket

Det finns en rad andra faktorer som påverkar ett lands förmåga att betala sina skulder. Lånens kostnader, som bestäms av räntorna, är en sådan faktor. Historiskt låga räntor över hela världen (plus det faktum att många länder redan lånar till låga räntor) har medfört låga lånekostnader under många år. Avkastningen på statsobligationer är historiskt låg (till och med negativ i vissa länder), så nyemitterade obligationer kan dra nytta av låga räntor och relativt billiga lån.

En annan faktor som är viktigt för statsskuldens kostnad är lånens löptid, alltså under hur lång tid pengarna lånas. När statsobligationer förfaller och det nominella beloppet måste betalas tillbaka utfärdar många länder (inklusive USA) nya statsobligationer för att betala av de gamla. Refinansiering med dagens låga räntor innebär att äldre (och dyrare) lån kan ersättas med nyare och billigare lån. Sedan 2009 har USA:s finansdepartement ökat den genomsnittliga löptiden på statsobligationer från 50 månader till 69,2 månader (i slutet av mars 2020), vilket innebär att de har låst de lägre räntorna under en längre tid.[v] På samma sätt har Storbritannien ökat den genomsnittliga löptiden på sina statsobligationer (som kallas för gilts). De är i nuläget runt 15,3 år.[vi] Enligt våra beräkningar måste räntorna stiga avsevärt och ligga kvar på en hög nivå under flera år för att lånekostnaderna ska öka för USA och Storbritannien.

Några sista tankar

Vi anser att aktiemarknadernas prissättning vanligtvis räknar in relevant information för hur världen kommer att se ut 3 till 30 månader in i framtiden. Statsobligationers längre löptid gör att de faller utanför den tidsramen, vilket innebär att deras effekter på marknaden också blir mindre. Dessutom ska man komma ihåg att stödpaketen, trots deras storlek, inte är permanenta poster i balansräkningen, och det är mycket möjligt att de inte kommer att kosta lika mycket som ursprungligen uppskattades. Ett exempel på detta är de 454 miljarder dollar som USA har delat ut i lån till småföretag. Om lånen betalas tillbaka har pengarna inte gått förlorade. Dessutom tjänar amerikanska centralbanken ränta på lånen, vilket också kompenserar för kostnaderna. 211 miljarder dollar i arbetsgivaravgifter har skjutits på framtiden som en stödåtgärd, men dessa pengar ska betalas tillbaka i sinom tid. De här ökade utgifterna är förmodligen en engångsföreteelse, inte en ny och permanent utgiftsnivå. Efter de stimulansåtgärder och räddningspaket som följde i kölvattnet av finanskrisen 2008 sköt det amerikanska budgetunderskottet i höjden under 2009, men sedan sjönk det i sex år i rad. Så även om beloppen är väldigt stora så tror vi inte att högre statsskulder kommer att påverka börsen negativt.

Av: Fisher Investments Norden

Detta är en annons från Fisher Investments Norden och ska inte tolkas som redaktionellt material från Privata Affärer. Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.

 Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.

Källförteckning: 

[i] Källa: MSCI. https://www.msci.com/documents/10199/8d97d244-4685-4200-a24c-3e2942e3adeb. Baserat på viktade länder i MSCI ACWI, per 2020-04-30, utgör USA 57,86 procent av världens aktiemarknader.

[ii] Källa: US Department of the Treasury, per 2020-05-27. https://treasurydirect.gov/govt/reports/pd/pd_debttothepenny.htm

[iii] Källa: IMF och OECD, per 2020-05-15. Valutakurser enligt Google Finance, per 2020-05-19 runt kl. 16.00 PST. Slutpriser för dagen kommer från Morningstar.

[iv] Källa: Congressional Budget Office, per 2020-04.22. https://www.cbo.gov/publication/56335

[v] Källa: US Department of the Treasury, per 2020-05-06. Viktad genomsnittlig löptid för säljbara statsobligationer, 2020-03-31. https://home.treasury.gov/system/files/221/TreasuryPresentationToTBACQ22020.pdf 

[vi] Källa: Her Majesty’s Treasury, ”Debt Management Report 2020–21”. https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/871876/03032020_DMR_off-sen_v2_FINAL_with_jpegs_v2.pdf