Vilda vidder. Vestas har en stor del av sin marknad i USA. Vestas
Den danska vindturbintillverkaren är som danska folkets H&M och Ericsson hopbakat i ett. Vid sidan av Maersk är Vestas den lilla danska industrins mest avundsvärda framgångssaga.
I ett internationellt perspektiv har bolaget varit instrumentalt i att sätta landet på kartan i den mest politiskt korrekta av branscher och Danmark har nu den högsta penetrationen av vindkraft i världen. Operationellt däremot har framgångssagan knackat en hel del de senaste åren. Under 2000-talets första årtionden prövades aktieägarnas tålamod med upprepade vinstvarningar och nedgraderingar, innan man under de senaste åren har fått god tillväxt, stärkt lönsamhet och en mycket god kursutveckling.
I det här läget beslutades stora expansionsinvesteringar, framförallt för att fånga den marknad man väntade sig i USA och Kina. I USA gjordes investeringar i produktionskapacitet på 3 gigawatt vilket kan jämföras med de nära 10 gigawatt som den amerikanska marknaden uppgick till 2009.
De tre stora kostnadskomponenterna i en vindturbin är tornet, alltså stålet till tornet, bladet som mer eller mindre görs manuellt och den väldigt omständliga transporten.
Genom sina investeringar fick Vestas den största installerade basen av produktionskapacitet i USA, vilket väntas ge kostnadsfördelar gentemot konkurrenterna som producerar i Kina och skeppar in till USA.
Tyvärr kom finanskrisen vilket ledde till att de stora order man hoppats på inte kom in, ungefär samtidigt som de 3 gigawatten produktionskapacitet i USA började bli klara.
Vid helårsrapporten för 2009 fick Vestas revidera ned sina utsikter för 2010. Bolaget väntar sig nu en rörelsemarginal på 10–11 procent och en försäljning på 7 miljarder euro för 2010. Samtidigt förväntar man sig en orderingång på 8 000–9 000 megawatt under året. Från början på året fram till 27 april, dagen innan rapporten för första kvartalet, hade bolaget tagit order på 3 300 megawatt så det återstår en hel del att göra.
Bolagets lönsamhet var betydligt lägre första kvartalet i år jämfört med samma period förra året, 6,9 procent jämfört med 12,7 procent.
Branschens överkapacitet har lett till prispress, vilket borde påverka marginalen,.
Bolaget överraskade dock med mycket starkt marginalutveckling andra halvåret 2009 och framhåller självt att rapporteringsstrukturen med olika former av resultatavräkning på olika projekt gör det meningslöst att betrakta enskilda kvartals lönsamhet. Men den svaga starten bidrar till att öka trycket på förväntningarna för resten av året, vilket börjar påminna störande mycket om förra årets utveckling.
Dock börjar det nu ljusna för de lite större projekten. I april mottog Vestas en order från Portugals EDP Renovavies på 1,5 gigawatt, med en option på ytterligare 600 megawatt, i Amerika och Europa. Man tog samtidigt en order på 200 megawatt i Kina.
Givet att den amerikanska marknaden lossnar till följd av att marknaden för prisavtal kommer i gång och tröskeleffekter i de amerikanska stimulanspaketen så finns det gott hopp om att man ska klara sina mål i år.
Med en återhämtning i volymerna kan bolaget också få hävstång på den kostnadsbas man dragit på sig i expansionen, och höja lönsamheten över årets marginalmålspann.
Aktien handlas då till strax över 7 gånger rörelseresultatet före avskrivningar och p/e-tal 14 nästa år. Det är en betydande rabatt mot historiska multiplar.
Vestas självt brukar framhålla att medan fossilkraft bara kommer att bli dyrare så kommer vindkraften bara bli billigare genom teknikutvecklingen.
I det längre perspektivet finns det anledning att fortsätta att vara positiv på tillväxtutsikterna för marknadens ledande leverantör. Tillräckligt goda för att rekommendera köp trots utmaningarna.
Av Johan Widmark
Skyhöga kostnader. Transporten och monteringen är kostsam. Vestas
Rustad. Ditlev Engel och Vestas.