”Många indikatorer antyder en god start på 2021. Utbudsstörningar kommer dock troligen att tynga industrin och exporten under det andra kvartalet innan pandemin lättar och återhämtningen tar fart på allvar”, skriver de.
Förutom störningar i industrin – med brist på halvledare och containrar på fel ställen – dämpas också utvecklingen i närtid av den tredje vågen av smittspridning och en oväntat långsam vaccinering. Detta håller tillbaka delar av tjänstesektorn, men hushållens konsumtion och detaljhandeln har ändå inlett året bra.
Sveriges BNP väntas växa med 3,5 procent i år och 3,3 procent under 2022. I sin senaste prognos, i januari, räknade Danske Bank med att Sveriges BNP skulle stiga 3,4 procent i år och 2,6 procent 2022.
”Givet den oöverträffade globala finans- och penningpolitiska stimulansen och covid-19-vaccinationerna som nu rullas ut är det nästan omöjligt att förvänta sig något annat än en god återhämtning för en liten öppen exportorienterad ekonomi som Sverige”, skriver Danske Bank.
Arbetsmarknaden har hållit emot den senaste tidens ökade smittspridning bra och företagens anställningsplaner har återhämtat sig förvånansvärt starkt, även i de hårdast drabbade sektorerna, vilket tyder på att det finns efterfrågan på arbetskraft.
”Så snart som virusläget förbättras och restriktioner kan lättas kan man räkna med en uppdämd efterfrågan, som särskilt kommer att gynna tjänstekonsumtionen, vilket indikerar en högre efterfrågan på arbetskraft även i dessa sektorer”, skriver Danske Bank
Detta talar för att arbetslösheten kommer att sjunka det närmaste halvåret. En risk är dock att företagskonkurserna kan öka igen när stödprogrammen fasas ut, vilket skulle kunna slå på arbetsmarknaden.
Inflationen väntas stiga i närtid, men den toppar snart och bortom coronastörningar i konsumtionsmönstret och volatila energipriser ser inflationsutsikterna i stort sett lika svaga ut som före pandemin. Lönetrycket är lågt med ett rekordlågt treårsavtal som löper till våren 2023 och troligen endast marginell löneglidning, vilket talar för att den inhemska inflationen, exklusive elpriser, kommer att bromsa in. Importerade priser väntas samtidigt sjunka i år till följd av tidigare kronförstärkning.
”Sammanfattningsvis innebär dessa inflationsfundamenta en gradvis försämring av inflationstrycket framöver”, skriver Danske Bank.
Riksbanken väntas hålla kvar reporäntan på noll procent de kommande åren, men sannolikheten för en räntesänkning har ökat till 20-30 procent. En utlösande faktor skulle vara sjunkande inflationsförväntningar, framför allt på längre sikt, vilket i sin tur skulle kunna ske till följd av sämre inflationsutsikter eller att kronan stärks ytterligare.
”Ovanstående scenario antyder att en räntesänkning kanske kan bli aktuell igen sent 2021 eller 2022, särskilt om vår inflationsprognos materialiseras när baseffekter klingar av”, skriver Danske Bank.
Bild: BNP-prognos
