De ser flera tecken på att den svenska tillväxten vänt upp. SCB:s nya aktivitetsindikator visade en nedgång på 7,3 procent i årstakt i april, vilket inte ger stöd åt något katastrofscenario. Vidare ser inköpschefsindex och KI-barometern ut att ha bottnat i april och bostadspriserna verkar ha vänt upp i maj/juni. Dessutom syns en tydligt positiv trend med fallande varsel och användandet av korttidspermitteringarna verkar ligga något i underkant av regeringens bedömning.
Sveriges BNP väntas sjunka 3,9 procent i år för att sedan stiga 3,8 procent 2021.
Hushållen ser ut att ha klarat sig relativt bra och konsumentförtroendet har vänt upp. I industrin ser orderingång och leveranstider ut att ha vänt.
Vad gäller arbetsmarknaden menar Danske Bank att de avtagande varslen tyder på att det värsta är över. Arbetslösheten stiger till 8,8 procent i år och sjunker sedan till 8,5 procent under 2021.
Inflationen väntas förbli låg. Kantar Sifo Prosperas senaste stora kvartalsmätning visade på rekordlåga inflations- och löneförväntningar, inte minst hos arbetsmarknadens parter. Detta tillsammans med den senaste tidens kronförstärkning talar för ett rekordlågt utfall i höstens löneförhandlingar. Den starkare kronan i sig bidrar också till att pressa ned inflationen och Danske Bank räknar med att den underliggande KPIF-inflationen exklusive energi fortsätter att pendla runt 1 procent även framöver.
Danske Bank skriver att inflationen därmed kommer att bli ett stort problem för Riksbanken, som hittills inte velat sänka styrräntan under noll igen. De räknar med att Riksbanken lämnar reporäntan fortsatt oförändrad de kommande 12 månaderna.
”De har lagt fram ett antal ganska tvivelaktiga skäl för den hållningen, men utifrån kommentarer från flera direktionsledamöter verkar de vara villiga att sänka reporäntan i ett senare skede för att hjälpa till att få i gång ekonomin igen”, skriver Danske Bank.