”Samtidigt som det var som mest turbulent på aktiemarknaden skedde utflöden ur kreditfonder vilket skapade ett säljtryck på företagsobligationsmarknaden. Denna situation har stabiliserats och läget är nu överlag mer balanserat”, säger han.
I nuläget finns det enligt honom ett stort intresse från investerare att köpa obligationer i eventuella nyemissioner.
”Nuvarande räntenivåer ses av många investerare som attraktiva då det prisas in ganska mycket nedsida”, lägger han till.
Emitterande företag är däremot lite mer avvaktande då det är ”mycket dyrare” mot de rekordlåga upplåningsräntor som skönjdes under 2019. Fjolåret var ett rekordår ur volymperspektiv för svensk företagsobligationsmarknad.
”Vi kommer inte hamna i närheten av fjolårets rekordvolym i år. Företag tilltalades då av rekordlåga räntor, nu har det blivit betydligt dyrare upplåning”, säger han.
Inom investment grade-segmentet av marknaden har det grovt sett blivit mellan 1-2 procentenheter dyrare för företag att låna upp via obligationer. Inom den mer riskfyllda high yield-marknaden beror det till mångt och mycket vilket bolag som det rör sig om avseende upplåningskostnaden.
”Kreditriskpremien har i många fall mer än fördubblats”, säger han avseende högräntemarknaden.
Bolag som betalade en premie på ett par procentenheter i början av året, får i nuläget betala en premie på åtminstone 4-5 procentenheter.
”Det tar typiskt sett ett tag för företagen att anpassa sig till det nya marknadsläget”, säger Louis Landeman angående de nya prisbilder som företagen skulle möta vid obligationsupplåning.
I det korta perspektivet har företag med tillgång till bankfaciliteteter primärt lånat upp på detta sätt. Även om bankfinansieringen för vissa större företag tidigare inte varit lika billig som obligationsmarknaden har den samtidigt nu inte ökat lika mycket i pris. Obligationsmarknaden och bankmarknaden är således två finansieringskällor som kompletterar varandra. Därför underlättar Finansinspektionens och Riksbankens åtgärder för att underlätta företagens upplåning via bank, såsom borttagna buffertkrav och direkta låneprogram för bankerna, även för kapitalmarknaden. Riksbanken har också gjort begränsade köp företagscertifikat för att facilitera upplåningen på kapitalmarknaden.
”Såsom kommunicerats står Riksbanken redo med ytterligare åtgärder och de har även indikerat att direkta köp av företagsobligationer kan komma att ske om det anses nödvändigt”, fortsätter Louis Landeman.
Han påpekar att flertalet bolag inte kan låna upp på obligationsmarknaden till följd av rådande rapportsäsong. Maj och juni är däremot en högsäsong då emitteringar är att vänta även i år.
Bland de sektorer som har det tuffast med sin upplåning på kapitalmarknaden i nuläget är sådana som påverkas direkt negativt av covid-19. För detaljhandeln – som sedan tidigare varit pressad – har det rådande läget medfört proppen ur i flera fall. Det rör sig om rekonstruktionsprocesser för koncerner som RNB och Stockmann samt en konkursansökan för MQ.
”Vi kommer säkerligen att få se ytterligare sådana fall vart det lider under året”, fortsätter han.
För olika branscher kommer det ta olika lång tid innan coronakrisen visar sig. För den kapitalintensiva fastighetsbranschen kan det tänkas ta något kvartal innan mer fulla effekter syns även om mer detaljhandelsberoende Atrium Ljungbergs miljardnedskrivning givit indikationer på att tiderna med värdestegringar kan vara över.
”Nu blir det generellt lite tuffare tider även för fastighetssektorn. Större och mer väldiversifierade bolag med lägre belåningsgrad kan klara det väldigt bra medan andra mer nischorienterade bolag med högre belåningsgrad kan tänkas få det tuffare”, säger Louis Landeman.
Liksom generellt beror det på om krisen blir temporär eller om lågkonjunkturen blir bestående.
”Kontorsmarknaden för fastigheter har ännu så länge klarat sig väldigt bra, men kommer säkerligen att drabbas mer över tiden om det blir en mer varaktigt bestående lågkonjunktur”, exemplifierar han.
I allmänhet bedömer han att de större fastighetsbolagen kommer att klara av läget bättre då deras belåningsgrader tenderar att vara lägre kombinerat med att kapitalbindningen förlängts under senare år. Däremot är läget tightare för mer opportunistiska aktörer som har högre belåningsgrader och kortare finansiering.
”Sådana aktörers finansiering kan komma att bli betydligt dyrare samtidigt som intäkterna riskerar att minska”, säger han.
Lägre intjäning kombinerat med ökad upplåningskostnad kan alltså inte minst tänkas försämra vinstmarginaler för flera ”high yield”-aktörer inom fastighetsbranschen, bedömer han.
Dessutom kan vissa större bolag med inriktning främst mot detaljhandeln, som finländska Citycon, också komma att pressas i rådande miljö, tillägger han.