Tisdagens statistik över inflation och bankutlåning kan påverka storleken på höjningen.
Inflationen i april bröt den nedåtgående trenden sedan i november och vände upp något till 7,0 procent från 6,9 procent i mars, enligt Eurostats snabbestimatet.
Energipriserna steg åter efter att ha varit negativa i mars. Däremot föll ökningstakten i livsmedelspriserna och kärninflationen sjönk marginellt.
Den 19 april sade ECB:s chefekonom Philip Lane att storleken på höjningen beror på inkommande data, särskilt undersökningen av bankerna i euroområdet.
”Det är den viktigaste undersökningen för oss för att förstå om vi ser stramare kreditvillkor eller inte”, sade han.
På tisdagen konstaterade ECB i sin undersökning av banker utlåning att kreditvillkoren för företag har stramats åt ytterligare under första kvartalet. Nivån är fortsatt den högsta åtstramningen sedan skuldkrisen 2011.
Även kreditvillkoren för hushållens bostadsköp stramades åt betydligt, medan åtstramningen för konsumentkrediter lättade något.
Euroområdets ekonomi har överraskat uppåt på senare tid. En recession har undvikits och arbetsmarknaden är starkare än väntat. Samtidigt har den underliggande inflationen varit stark.
”Vi har inget annat val än att fortsätta med räntehöjningarna. Vi måste höja räntor till dess att vi ser en förändring i trenden”, sade Boris Vujcic, Kroatiens centralbankschef och ECB-rådsledamot, i förra veckan.
Den belgiske centralbankschefen Pierre Wunsch sade ungefär samtidigt att finansmarknaden underskattar behovet av höjningar.
”Vi väntar på att löneökningarna och kärninflationen ska börja falla, tillsammans med huvudinflationen, innan vi kan nå en punkt där vi kan ta en paus”, sade han.
För närvarande ligger depositräntan på 3,0 procent, huvudräntan på 3,5 procent och marginalutlåningsfaciliteten på 3,75 procent.
Pierre Wunsch sade att han inte skulle bli överraskad om ECB behöver höja depositräntan till 4 procent.
Marknadens förväntningar ligger snarare på 3,75 procent som topp för depositräntan.
Samtidigt varnade ränteduvan Ignazio Visco, Italiens centralbankschef, för att risken att göra för mycket är lika stor som att göra för lite. Efterfrågan är fortsatt under trend och oron för den finansiella stabiliteten kan komma tillbaka.