ECB ECB kan inte förlita sig på att en recession gör jobbet för inflationen, utan måste fortsätta höja depositräntan till kanske 4 procent. Det skriver Commerzbank i en analys.

De noterar att ECB traditionellt har varit känsliga för ekonomiska nedgångar, vilket också var ett skäl till att förre chefen Mario Draghi återstartade obligationsköpen 2019.

ECB lägger stor vikt vid Phillips-kurvan, med lägre lönetryck om arbetslösheten stiger, och ECB-simuleringar visar att inflationen skulle falla tillbaka till målet på medellång sikt om gasutbudet stoppades.

ECB borde däremot studera 1970-talet noggrant, då var inflationen mycket hög trots en svag ekonomi. Oljeprischocken fick inte primärt efterfrågan att dämpas utan det var utbudet på varor som påverkades negativt, och BNP kollapsade. Hög samlad efterfrågan mötte därmed ett minskat utbud och inflationen steg, recession och inflationstryck gick hand i hand.

Problemen feldiagnostiserades och möttes av fel policy, där politiker stimulerade och centralbanker, inte minst i USA, bedrev en expansiv penningpolitik. I Tyskland krävde facken höga löneökningar, och hushållens inflationsförväntningar steg kraftigt trots stigande arbetslöshet.

Sedan coronapandemin så finns det likheter med denna utveckling. Vi står återigen inför en utbudschock, regeringarna har mött nedgången med stimulanspaket och ECB har bedrivit en fortsatt expansiv policy, med stora obligationsköp. Det nya verktyget TPI kan spä på den utvecklingen.

En skillnad är att under oljeprischocken 1973 så såg USA tillbaka på åtta år av förhöjd inflation, nu har inflationen bara varit med oss ett år och folks inflationsförväntningar har inte stigit så mycket.

”Inte desto mindre måste ECB agera beslutsamt. De kan inte fortsätta att stimulera den samlade efterfrågan genom en expansiv penningpolitik”, skriver Commerzbank.

ECB bör ignorera utbudsproblem och relaterade recessionsrisker som de inte kan påverka och snabbt höja depositräntan till åtminstone neutral nivå. Denna ligger inte på 1-1,5 procent som många ledamöter hävdar utan snarare på 2,5-3 procent. Men nu krävs en åtstramande nivå på kanske 4 procent, vilket kan låta högt.

”Men om ECB slutar strama åt på grund av recessionsoro så kan de hamna i samma läge som Federal Reserve, som behövde en styrränta på 20 procent i början av 1980-talet för att bryta inflationen genom en dubbel recession”, skriver Commerzbank.

ECB har sitt nästa policymöte den 8 september, där marknaden prisar in en ny räntehöjning med 50 punkter.