I februari började den starka börstrenden som tog fart under hösten att vackla. Stockholmsbörsen har fallit drygt 4 procent från årets toppnotering den 3 februari. Det amerikanska flaggskeppsindexet S&P 500 hade en snarlik utveckling under samma period.
– Jag är inte förvånad över att vi fick en del vinsthemtagningar med tanke på den starka börsutvecklingen som vi haft under de senaste månaderna, säger Nordeas chefsstrateg Johan Larsson till Privata Affärer i samband med att banken släppt en ny marknadsanalys på tisdagen.
Nordea konstaterar i analysen att investerare går en svår balansgång på marknaden för tillfället. I den positiva vågskålen ligger de mer stabila tillväxtutsikterna – ingen räknar längre med någon djupare lågkonjunktur i varken Europa eller USA.
Det beror framför allt på att makrodatapunkterna, exempelvis sysselsättningsstatistik och BNP-siffror, fortsätter att överraska positivt, förklarar Johan Larsson.
Samtidigt har den starka konjunkturen fått marknaden att byta fot i synen på centralbankernas penningpolitik. Det leder oss till den negativa vågskålen.
När ekonomin ångar på ökar risken för att inflationen biter sig fast på höga nivåer, något som gjort att ränteförväntningarna skruvats upp. Oron på marknaden är att de högre styrräntorna till slut kommer att knäcka ekonomin.
– Tittat man på tidigare räntehöjningscykler, som den vi är i nu, har centralbankerna tenderat att gå fram för hårt. Historiskt har centralbankerna slutat att höja räntorna först efter att något gått sönder, säger Johan Larsson.
Analytikerna har också fortsatt att sänka vinstprognoserna för börsbolagen. Vanligtvis brukar analytikerkårens globala vinstförväntningar ligga på mellan 12 till 13 procent i början av året.
Nu räknar analytikerna med att bolagen redovisar en nolltillväxt på sista raden under 2023, poängterar Nordea i analysen.
– Det här är ännu ett exempel på de motstridiga signaler som vi har på marknaden just nu, säger Johan Larsson, och fortsätter:
– Makrodatan bådar gott för konjunkturutvecklingen, och det talar sin tur för att bolagens vinstmöjligheter är goda. Samtidigt gav bolagen negativa utsikter under rapportperioden. Frågan är vem som får rätt – makrodatan eller bolagen.
För närvarande lutar Nordea åt att vinstförväntningarna snart kommer att slå i botten, något som borde stärka det allmänna börshumöret. Chefsstrategen påpekar dock att om makroutsikterna försämras kommer vinstförväntningarna sannolikt att justeras ned ytterligare.
– Osäkerheten är mycket hög. Det speglas inte minst av att aktiemarknaden handlats upp samtidigt som vinstförväntningarna gått rakt ned, säger Johan Larsson.
Framöver behåller Nordea en neutral allokering mellan aktier och obligationer i portföljen. I aktiebenet sänker banken rekommendationen för hälsovårdssektorn respektive höjer den för kommunikationstjänster – båda till en neutral nivå.
Nordea har nu en neutral rekommendation för samtliga sektorer på aktiemarknaden.
– För att vi ska rekommendera en taktisk allokeringssatsning i någon sektor behöver vi ha en stark övertygelse om det ska generera bra affärer, men just nu har vi inte det. Det är en signal på den stora osäkerhet vi ser, säger Johan Larsson.
Chefsstrategen påtalar ännu en gång att banken ser bäst avkastningsmöjligheter i obligationer framåt.
– Utvecklingen på obligationsmarknaden har, precis som på börsen, varit väldigt positiv. Vi ser nu en något måttligare avkastning framför oss, säger Johan Larsson.
Han tillägger att de höga räntenivåerna inom europeiska företagsobligationer med höga kreditbetyg, ”Investment grade”, motiverar en övervikt i det segmentet. Banken överviktar även tillväxtmarknadsobligationer. Satsningen finansieras med en lägre andel statspapper i portföljens ränteben.